Pressmeddelande: Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2005

English
Swedish

Logo

3 oktober 2005

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att
Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2005 gemensamt tilldelas

Barry J. Marshall och J. Robin Warren

för deras upptäckt av ”bakterien Helicobacter pylori och dess roll vid gastrit och ulcussjukdom”

Sammanfattning

Årets Nobelpristagare i Fysiologi eller Medicin gjorde den uppseendeväckande och oväntade upptäckten att inflammation i magsäckens slemhinna (gastrit) liksom sår i magsäcken eller tolvfingertarmen (ulcussjukdom) är resultatet av en infektion i magsäcken, orsakad av bakterien Helicobacter pylori.

Robin Warren (f 1937), patolog från Perth, Australien, observerade små böjda bakterier som koloniserade den nedre delen av magsäcken (antrum) hos cirka 50% av de patienter som man hade tagit biopsier (vävnadsprover) ifrån. Han gjorde den avgörande observationen att det alltid fanns tecken på inflammation i magsäckens slemhinna nära det område där bakterierna fanns.

Barry Marshall (f 1951), en ung kliniker, blev intresserad av Warrens fynd, och tillsammans gjorde de studier av biopsier från 100 patienter. Efter åtskilliga försök lyckades Marshall odla fram en dittills okänd bakterieart (senare benämnd Helicobacter pylori) från flera av dessa biopsier. Tillsammans fann de att denna mikroorganism förekom hos nästan alla patienter med inflammation i magsäckens slemhinna, sår i tolvfingertarmen eller sår i själva magsäcken. På grundval av dessa fynd föreslog de att Helicobacter pylori är en orsak till dessa sjukdomar.

Även om ulcus (magsår) kunde läkas genom hämning av magsäckens produktion av saltsyra fick patienterna ofta återfall, eftersom bakterierna och den kroniska inflammationen av magsäckens slemhinna fanns kvar. Marshall och Warren, liksom andra forskare, visade i behandlingsstudier att patienter kunde botas endast om bakterierna eliminerades från magsäcken. Tack vare den banbrytande upptäckten av Marshall och Warren är inte ulcussjukdomen längre ett kroniskt och ofta handikappande tillstånd, utan en sjukdom som kan botas genom en kort tids behandling med antibiotika och läkemedel som hämmar magsäckens produktion av saltsyra.

Magsår – en infektionssjukdom!

Årets Nobelpris i Fysiologi eller Medicin går till Barry Marshall och Robin Warren, som målmedvetet utmanade rådande kunskaper och ”sanningar”. De använde tekniker som var allmänt tillgängliga (fiberendoskopi, silverfärgning av vävnadsprover och odlingstekniker för mikroaerofila bakterier) för att bevisa att bakterien Helicobacter pylori orsakar sjukdom. Genom att odla fram bakterierna gjorde de dem tillgängliga för vetenskapliga studier.

År 1982, då Marshall och Warren upptäckte denna bakterie, ansågs stress och livsstil vara de huvudsakliga orsakerna till ulcussjukdomen. Numera är det ett etablerat faktum att Helicobacter pylori orsakar mer än 90% av sår i tolvfingertarmen och cirka 80% av sår i själva magsäcken. Sambandet mellan infektion med Helicobacter pylori och påföljande inflammation i magslemhinnan och ulcussjukdom har bekräftats genom undersökningar av frivilliga försökspersoner, behandlingsstudier med antibiotika och epidemiologiska studier.

Helicobacter pylori orsakar livslång infektion

Helicobacter pylori är en spiralformad s k gramnegativ bakterie som koloniserar magsäcken hos omkring 50% av alla människor. I länder med hög levnadsstandard är infektion med bakterien betydligt mindre vanlig än i utvecklingsländerna, där praktiskt taget alla människor är infekterade.

I typiska fall infekteras man under de första barnaåren, ofta genom överföring från mor till barn, och bakterien finns som regel kvar i magsäcken under personens hela liv. Denna kroniska infektion börjar i den nedre delen av magsäcken (antrum). Som Robin Warren först rapporterade är närvaro av Helicobacter pylori alltid förknippad med en inflammation i magslemhinnan. Den innebär bl a att inflammatoriska celler, dvs olika typer av vita blodkroppar, infiltrerat slemhinnan.

Infektionen ger oftast inga symtom men kan orsaka ulcus

Inflammationens svårighetsgrad och var den är lokaliserad i magsäcken har avgörande betydelse för de sjukdomar som kan bli resultatet av infektion med Helicobacter pylori. Hos de flesta personer ger bakterien inga symtom, men cirka 10-15% av de individer som infekteras kommer någon gång under sitt liv att drabbas av ulcussjukdom. Sådana sår är vanligare i tolvfingertarmen än i själva magsäcken. Blödande magsår och brustet magsår är allvarliga komplikationer.

Enligt nuvarande kunskapsläge leder den kroniska inflammation som Helicobacter pylori orsakar i den nedre delen av magsäcken till att produktionen av saltsyra ökar i de övre, icke-infekterade delarna av magsäcken (corpus). Detta ökar i sin tur risken för att det bildas sår i den mer känsliga slemhinnan i tolvfingertarmen.

Tumörsjukdomar förknippade med Helicobacter pylori

Hos en del personer infekterar Helicobacter pylori även den övre delen av magsäcken. Det resulterar i en mer spridd inflammation som ökar risken inte bara för sår i corpus-området utan också för magsäckscancer. Det är en cancerform som minskat kraftigt i många länder (däribland Sverige) under det senaste halvseklet, men som i hela världen fortfarande orsakar näst flest dödsfall av alla cancersjukdomar.

Inflammation i magens slemhinna är också en riskfaktor för en speciell form av lymfatisk tumör i magsäcken, MALT (mucosa associated lymphoid tissue)-lymfom. Eftersom sådana lymfom kan gå tillbaka när Helicobacter pylori elimineras med antibiotika spelar bakterien en viktig roll för att vidmakthålla denna tumör.

Sjukdom eller inte – ett samspel mellan bakterie och människa

Helicobacter pylori finns bara hos människan och har anpassat sig till magsäckens miljö. Bara en minoritet av de personer som är infekterade drabbas av symtomgivande sjukdom. Marshalls och Warrens upptäckt startade intensiv forskning över hela världen. Nya insikter om de sjukdomsframkallande mekanismerna framkommer fortlöpande.

Själva bakterien är extremt variabel, och olika stammar skiljer sig åt, t ex när det gäller förmågan att fästa till magsäckens slemhinna och att framkalla inflammation. Även hos en enskild infekterad individ är inte alla bakterier identiska, och under det kroniska infektionsförloppet kan bakterierna anpassa sig till ändrade förhållanden i magsäcken.

På motsvarande sätt finns det hos människor genetiska skillnader som påverkar känsligheten för Helicobacter pylori. Inte förrän nyligen har man lyckats etablera en djurmodell (mongolisk ökenråtta). Genom studier av ulcussjukdom och magsäckscancer hos detta djur hoppas man mer i detalj kunna kartlägga sjukdomsmekanismerna.

Antibiotika botar men kan leda till resistens

Infektion med Helicobacter pylori kan diagnostiseras genom antikroppstest, påvisande av bakterier i biopsier som tas i samband med gastroskopi eller med ett andningstest som identifierar bakteriernas produktion av ett enzym i magsäcken.

Om man okritiskt och urskillningslöst använder antibiotika för att eliminera Helicobacter pylori även hos symtomfria, friska bärare av bakterien är det stor risk att det uppstår svåra resistensproblem, dvs att bakterier utvecklar motståndskraft mot dessa viktiga läkemedel. Därför bör antibiotikabehandling mot Helicobacter pylori användas restriktivt till patienter som inte har dokumenterad ulcussjukdom.

Orsakas andra kroniska inflammationssjukdomar av mikroorganismer?

Många sjukdomar hos människa karaktäriseras av kronisk inflammation, t ex Crohn’s sjukdom, ulcerös kolit, reumatoid artrit (ledgångsreumatism) och ateroskleros (åderförkalkning). Upptäckten att ulcussjukdom, en av mänsklighetens vanligaste sjukdomar, orsakas av en bakterie har stimulerat sökandet efter mikroorganismer som möjliga orsaker till andra kroniska inflammatoriska tillstånd.

Även om det ännu inte finns några definitiva svar tyder färska data på att rubbningar i immunsystemets förmåga att känna igen vissa delar av mikroorganismer kan leda till sjukdomar. Upptäckten av Helicobacter pylori har lett till ökad förståelse av sambandet mellan kronisk infektion, inflammation och cancer.

Helicobacter pylori

Högupplöst bild (pdf 4 Mb) 

To cite this section
MLA style: Pressmeddelande: Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2005. NobelPrize.org. Nobel Prize Outreach AB 2024. Thu. 16 May 2024. <https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2005/7679-pressmeddelande-nobelpriset-i-fysiologi-eller-medicin-ar-2005/>

Back to top Back To Top Takes users back to the top of the page

Nobel Prizes and laureates

Eleven laureates were awarded a Nobel Prize in 2023, for achievements that have conferred the greatest benefit to humankind. Their work and discoveries range from effective mRNA vaccines and attosecond physics to fighting against the oppression of women.

See them all presented here.
Illustration

Explore prizes and laureates

Look for popular awards and laureates in different fields, and discover the history of the Nobel Prize.