Tal av Dr Marcus Storch, Nobelstiftelsens styrelseordförande, den 10 december 2007.

Dr Marcus Storch håller sitt hälningsanförande under Nobelprisceremonin i Konserthuset i Stockholm. Copyright © The Nobel Foundation 2007 Photo: Hans Mehlin

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, Ärade Nobelpristagare, Mina Damer och Herrar,

På Nobelstiftelsens vägnar ber jag att få hälsa er välkomna till årets prisutdelning, och vi vill särskilt hälsa Nobelpristagarna och deras familjer välkomna till denna ceremoni för att hylla pristagarna och deras insatser för vetenskap och litteratur. Vi sänder våra varmaste hälsningar till Doris Lessing som av hälsoskäl inte kunde närvara idag, liksom till Professor Hurwicz som inte kunnat komma till Stockholm. Tillsammans med sin familj och kollegor följer han ceremonien här via satellit-tv på University of Minnesota.

Tidigare idag i Oslo hyllades fredspristagarna Al Gore och IPCC  “for their efforts to build up and disseminate greater knowledge about man-made climate change and to lay the foundations for the measures that are needed to counteract such change”.

Alfred Nobel hade en önskan att priset skulle belöna insatser som gjort “menskligheten den största nytta”. Detta kriterium ger stort utrymme för tolkningar. Man kan dock konstatera att de prisutdelande institutionerna sedan över hundra år uttolkat Nobels intentioner på ett sätt som över decennierna bidragit till att bygga upp och förstärka prisets ställning i världen. Studerar man prisets historia och namnen som står inskrivna i förteckningen över pristagare, så är det ingen överdrift att säga att prisutdelarna lyckats lyfta fram de stora linjerna och många av de viktigaste elementen i mänsklighetens intellektuella utveckling under det senaste seklet.

Årets pristagare faller i hög grad in i denna trend. De tre naturvetenskapliga prisen, liksom ekonomipriset till Alfred Nobels minne, belönar insatser som medfört nya vetenskapliga perspektiv. Dessa har haft stora konsekvenser inte bara inom forskningen utan i hög grad även i form av praktiska tillämpningar. Litteraturpriset belönar ett författarskap som gestaltar den personliga livsvandringen och erfarenheterna mot bakgrund av stora sociala och politiska skeenden under 1900-talet. Fredspriset markerar de ödesfrågor mänskligheten genom teknologisk och ekonomisk utveckling har ställt sig själv inför, och som kräver snar och konkret handling.

På det vetenskapliga området är själva utgångspunkten att det endast finns provisoriska sanningar. De senaste rönen vid forskningens front gäller till dess att nya rön eller perspektiv flyttar fram vår kunskap till nya positioner. Varje generation lägger till sina årsringar. En konkret metafor för denna process är Sir Isaac Newtons välkända uttalande att han nått sina resultat genom att stå på titaners axlar. På detta sätt bildas en serie av upptäckter som utgör länkar i en kedja över tiden.

Vi gläds åt att Dr. Tsung-Dao Lee, som 1957 delade fysikpriset med Chen Ning Yang, har velat komma för att fira 50-årsminnet av det priset här hos oss.  Deras insats är också ett tydligt exempel på en länk i en kedja av nya upptäckter. I början på denna kedja finner man namn som Niels Bohr och Louis de Broglie, och den fortsätter ända fram till 2004 års fysikpris till David Gross, David Politzer och Frank Wilczek.

Årets Nobelpris kan också sättas in i ett annat perspektiv, nämligen grundforskningens, respektive den tillämpade forskningens roller i samhällsutvecklingen. Att kunskap och vetenskap har en avgörande betydelse för den mänskliga såväl som den ekonomiska utvecklingen råder det stor enighet om. På det internationella planet har det bl.a. tagit sig uttryck i en strävan att öka den andel av våra resurser som avsätts till FoU. Inom EU har man, i sin strävan att bli ” världens mest konkurrenskraftiga ekonomi” bl.a. satt upp målet att till 2010 ha nått 1 procent av BNP i offentliga FoU-investeringar, en målsättning som vissa målmedvetna medlemsstater tar konkreta steg för att nå.  Men detta kvantitativa mål måste kompletteras med överväganden om kvaliteten och inriktningen på dessa investeringar, inkl. avvägningar mellan grundforskning och tillämpad forskning. Det finns därvid en risk att strävan att nå snabba resultat av konkurrenskraften på företagsnivå leder till att man inte ger tillräckligt utrymme för den obundna, fritt kunskaps-sökande grundforskningen. Vi måste undvika risken att, bildligt talat, utveckla bättre och bättre radiorör, men gå miste om upptäckten av transistorn. Ett exempel härpå är EU:s ramprogram som i hög grad är inriktat på tillämpad forskning till fromma för företagen. Samtidigt ser man hur de stora internationella företagen migrerar sina FoU-investeringar till miljöer i andra regioner som är rika på grundforskning, och ledande länder som USA, Japan och ett antal europeiska länder ökar andelen grundforskning i sin offentligt finansierade FoU. Årets pris är goda exempel på att grundforskning av ytterst avancerat slag har lett till praktiska tillämpningar med dramatiska, positiva effekter.

Nobelstiftelsens information kring Nobelpriset och Nobelpristagarnas insatser har fortsatt att utvecklas under det gångna året. Antalet besökare på nobelprize.org har ökat till i genomsnitt över 100 000 per dygn och speglar på ett intressant sätt globaliseringens frammarsch. Nobelmuseets resande utställning “Cultures of Creativity” återspeglar också det kulturöverskridande intresset för vetenskap och kultur. I år har utställningen gästat Sydney, Singapore och, för första gången ett arabiskt land, Abu Dhabi.

I Oslo har den norska regeringen ställt en unik historisk byggnad med bästa tänkbara läge till Nobels Fredsenters förfogande. Där belyses i en nyligen invigd utställning olika aspekter av yttrandefriheten – en frihet som under seklernas gång orsakat konflikter främst inom nationalstatens ram men som nu skapar starka internationella spänningar. Utställningen lyfter fram det faktum att yttrandefriheten – rätten att kritisera dem som har makt – är en av de allra viktigaste mänskliga rättigheterna, och en förutsättning för en fredligare värld. I västerlandet var de legala begränsningarna av yttrandefriheten av hävd till för att skydda den offentliga makten, överheten, antingen den var politisk eller religiös, mot ifrågasättande och kritik. I dagens demokratier har de legala barriärerna förskjutits mot att i stället skydda individen mot intrång i dennes integritet. Denna moderna utveckling kommer naturligen i motsättning till politiskt, och inte minst religiöst, auktoritära system och regimer. Fredsenterets yttrandefrihetsutställning förenar frågeställningar, som är högaktuella i globaliseringens tid, med det värdesystem som var Alfred Nobels, nämligen Upplysningstidens ideal.