English
Swedish

Tal av professor Carl-Henrik Heldin, Nobelstiftelsens styrelseordförande, den 10 december 2013.

Professor Carl-Henrik Heldin håller sitt hälsningsanförande under Nobelprisceremonin i Konserthuset i Stockholm.

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, Ärade Nobelpristagare, Mina Damer och Herrar,

På Nobelstiftelsens vägnar ber jag att få hälsa er alla hjärtligt välkomna till årets prisutdelning. Jag vill särskilt hälsa pristagarna och deras familjer välkomna till denna ceremoni, som syftar till att hylla pristagarna och deras insatser för vetenskap och litteratur. Vi sänder våra varmaste hälsningar till Alice Munro som inte haft möjlighet att komma till Stockholm.

Tidigare idag, i Oslo, tilldelades Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons (OPCW) Nobels Fredspris för organisationens extensiva ansträngningar för att eliminera kemiska vapen.

Trots betydande framsteg under de gångna årtiondena, står mänskligheten inför stora globala utmaningar; människor dör fortfarande p.g.a. fattigdom eller hunger, många plågas av olika sjukdomar, den accelererande globala uppvärmningen är oroande, det är problematiskt att producera energi på ett miljövänligt sätt, och det är stor turbulens på de ekonomiska marknaderna. Lösningarna på dessa problem innefattar bättre organisation och ledning av samhället, samt en rättvisare fördelning av jordens resurser. Men forskning är också av avgörande betydelse. Riktade satsningar behöver göras för att finna lösningar på specifika problem. Men det är också viktigt att stödja ren grundforskning som inte har något annat syfte än att svara på frågor. Erfarenheten visar nämligen att sådan nyfikenhetsdriven forskning ofta leder till resultat som kan användas inom andra helt nya och oväntade områden.

Årets Fysikpris utdelas för teorin om hur partiklar får sin massa vilket ju nyligen bekräftats genom experiment vid CERN i Geneve. Denna kunskap är av avgörande betydelse för att beskriva hur världen är uppbyggd. Årets Kemipris utdelas för utvecklandet av flerskalemodeller för komplexa kemiska system. De nya metoderna gör det möjligt att med hjälp av datorer åskådliggöra kemiska förlopp, t.ex. vid fotosyntesen i gröna blad.

Årets pris i Fysiologi eller Medicin utdelas för upptäckter om hur cellen organiserar transport av olika molekyler till de ställen de behövs för att utföra sina funktioner. När dessa studier utfördes var syftet inte annat än att söka svar på intressanta frågeställningar, men de resultat som erhölls har också gett oss ökade insikter i uppkomstmekanismerna av flera sjukdomar. Riksbankens Ekonomipris till Alfred Nobels Minne utdelas för insikter om hur priset på värdepapper kan förutsägas; insikter som haft tydliga praktiska tillämpningar.

De genombrott i forskningen som vi idag hyllar är i flera fall av grundforskningskaraktär, och på liknande sätt har grundforskningsframsteg också ofta erhållit Nobelpris tidigare år. Även om steget mellan ren grundforskning och praktiska tillämpningar ibland kan vara långt, är ökad kunskap alltid av värde, och förr eller senare kommer sådan kunskap till nytta. I själva verket har flera av de allra viktigaste genombrotten i forskningen som lett till viktiga tillämpningar, utförts av forskare som när de gjorde sina upptäckter inte hade som mål att lösa ett specifikt praktiskt problem, utan bara försökte besvara frågor de fann intressanta. Ett exempel är upptäckten av lasern, som lett till tillämpningar som vi dagligen har nytta av i form av CD-spelare, laserskrivare och streckkodläsare. Ett annat exempel är insikten om hur DNA-molekylen är uppbyggd och förmedlar ärftlighet, som inte enbart är grunden för all genetisk forskning, utan också möjliggjort bättre metoder till diagnos och behandling av flera sjukdomar.

Som en följd av de ekonomiska påfrestningar världen nu känner av, har många länder valt att minska stödet till forskning. Detta är olyckligt.  Det är idag viktigare än någonsin att fortsätta och öka stödet till forskning, och i synnerhet till grundforskning. I detta sammanhang är det nyetablerade Europeiska Forskningsrådet (ERC) en ljusglimt här i Europa.  ERC delar ut anslag för grundforskning inom alla områden med excellens som enda utvärderingskriterium. Glädjande nog kommer ERC:s budget att öka under den kommande 7-årsperioden.

Alfred Nobel var en vidsynt person. Han insåg att mänskligheten inte enbart är betjänt av framsteg inom de naturvetenskapliga disciplinerna, utan också behöver kultur och en fredlig värld. Korsbefruktning mellan vetenskap och kultur är berikande och utvecklande för båda sidor. Det säger också sig självt att en förutsättning för att olika framsteg ska komma mänskligheten till godo, är en fredlig värld. Tillsammans med de vetenskapliga priserna bildar prisen i Litteratur och Fred en helhet som i hög grad bidragit till att ge Nobelpriset dess unika ställning.

Globala problem bearbetas effektivast genom internationell samverkan. Forskningen och forskarna känner inga nationella gränser.  Alfred Nobel själv var en sann internationalist. Han bodde, forskade och bedrev affärsverksamhet i många länder, och han reste mycket. Det är notabelt att flera av årets Nobelpristagare – precis som många tidigare pristagare – arbetar i andra länder än de där de föddes och växte upp. Alfred Nobel förstod att begåvningar finns och måste uppmuntras i alla delar av världen, och han stipulerade särskilt i sitt testamente att “det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej”. Detta var ingen självklarhet mot slutet av 1800-talet som precis som vår tid kännetecknades av nationalism och xenofobi.

Alfred Nobels idéer stötte på skepticism och motstånd i många kretsar. Men det hindrade inte att Nobelpriset blev ett av de första verkligt internationella vetenskapliga prisen. Alfred Nobels insikt att de pris han instiftade redan från början skulle ha en internationell karaktär, tillsammans med de prisutdelande kommittéernas noggranna arbete, har varit och är en förutsättning för den prestige Nobelprisen åtnjuter.

Nobelprisets mer än 100-åriga historia är en rik källa till information och inspiration. Välbesökta Nobelmuseer finns både i Stockholm och i Oslo. Under det gångna året har planerna på att skapa ett nytt hem för Nobelpriset i Stockholm tagit viktiga steg framåt. Detta är glädjande. En fint belägen tomt på Blasieholmen har ställts till förfogande av Stockholms stad och generösa donationer har erhållits från Familjen Erling-Perssons och Knut och Alice Wallenbergs stiftelser. En arkitekttävling har utlysts och det vinnande förslaget kommer att utses under kommande vår. Nobel Center beräknas stå färdigt 2018. Det ska innehålla publika rum för utställningar, programverksamhet, vetenskapliga konferenser, möten och evenemang. Det är här vi tänker oss att Nobelprisutdelningen ska äga rum i framtiden.

I Nobel Center kommer Nobelpristagarnas insatser och berättelser att stå i fokus. Det är berättelser om briljanta upptäckter, övertygelse och envishet. Det är berättelser som bevisar att idéer kan förändra världen. Nobel Center ska bli en plats som engagerar och väcker nyfikenhet. En plats där skolelever, ungdomar, forskare och besökare från hela världen kan mötas och inspireras av Nobelpristagarna och deras insatser för mänsklighetens största nytta.