Presentationstal
English
Swedish
Presentationstal av Professor Måns Ehrenberg, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien; ledamot av Nobelkommittén för kemi, 10 December 2009
Professor Måns Ehrenberg presenterar Nobelpriset i kemi 2009 i Stockholms Konserthus. Copyright © The Nobel Foundation 2009 Photo: Hans Mehlin |
Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, Mina damer och herrar.
Årets Nobelpris i kemi belönar studier av en av livets mest komplicerade molekylära maskiner, den så kallade ribosomen. Dessa studier har klarlagt hur alla organismers celler snabbt och noggrant fogar samman aminosyror till de proteiner som är allt livs förutsättning på planeten Jorden.
Proteinerna snabbar upp kroppens livsuppehållande kemiska reaktioner, kontrollerar dem och gör det möjligt för oss att se, höra, smaka, lukta, känna, uppleva, tänka och röra oss. Proteinerna ser till att vi inte dör i infektionssjukdomar titt som tätt, och gör det möjligt för oss att samlas här idag för att hylla årets nobelpristagare. Historien om hur proteiner sätts ihop mellan ribosomernas två subenheter, bildade av långa RNA-kedjor och ett femtiotal proteiner, är en berättelse om den existentiella förutsättningen för vår civilisation.
I vår arvsmassas välordnade virrvarr finns de tiotusentals DNA-baserade gener som kodar för kroppens alla typer av proteiner. Dessa arvsmassans proteinritningar kopieras till budbärar-RNA, ett för varje protein, som söker upp ribosomen och förankras mellan dess stora och lilla subenhet, redo att att översättas till den kedja av aminosyror som efter ihopveckning blir till aktivt protein. Var och en av de tjugo typerna av aminosyror anländer till ribosomen bundna till sin egen klass av transport-RNA. På ribosomen känner varje transport-RNA igen budbärar-RNAts kodord för dess egen aminosyra, och så kopplas i ribosomfabriken aminosyrorna ihop enligt den genetiska kodens proteinritningar.
Ada Yonaths pionjärinsatser under 1980-talet skapade förutsättningarna för att med kristallografisk teknik bestämma högupplösta strukturer för ribosomen och dess subenheter.
Thomas Steitz löste år 1998 det så kallade fasproblemet för ribosomens stora subenhet och kunde därigenom bestämma den första ribosomala kristallstrukturen.
År 2000 presenterade de tre pristagarna högupplösta strukturer för ribosomens bägge subenheter, Steitz for den stora, Ramakrishnan och Yonath för den lilla subenheten.
Thomas Steitz kristallstrukturer av ribosomens stora subenhet i funktionella komplex ledde till förståelse på atomär nivå av hur aminosyrorna sätts ihop i ribosomfabriken.
Venkatraman Ramakrishnans kristallstrukturer av ribosomens lilla subenhet i funktionella komplex ledde till förståelse på atomär nivå av hur den genetiska koden med ribosomens hjälp kan avläsas så noggrant att livets proteiner nästan alltid är felfria.
Ramakrishnan, Steitz och Yonath bestämde högupplösta kristallstrukturer av ribosomens subenheter i komplex med ett stort antal antibiotiska preparat, vilket givit grunden för framställning av nya antibiotika i den ständigt pågående kampen mot antibiotikaresistenta bakterier.
Professors Ramakrishnan, Steitz and Yonath
You are being awarded the Nobel Prize in Chemistry for the crystallographic determination of ribosome structures at high resolution and for the skilful use of these structures to clarify fundamental and medically important aspects of ribosome function. On behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences, I wish to convey to you our warmest congratulations and I now ask you to step forward to receive your Nobel Prizes from the hands of His Majesty the King.
Nobel Prizes and laureates
Six prizes were awarded for achievements that have conferred the greatest benefit to humankind. The 12 laureates' work and discoveries range from proteins' structures and machine learning to fighting for a world free of nuclear weapons.
See them all presented here.