Presentationstal av professor Gunnar Karlström, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ledamot av Nobelkommittén för kemi, 10 December 2013.

Professor Gunnar Karlström presenterar Nobelpriset i kemi 2013 i Stockholms Konserthus. Copyright © Nobel Media AB 2013
Photo: Alex Ljungdahl

Årets Nobelpristagare i Kemi Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel har utvecklat metoder baserade på fysikaliska modeller som vi använder för att med hjälp av datorer kunna titta in i molekylernas värld och för att förstå kemiska systems egenskaper och funktion. För att få perspektiv på dessa metoders framväxt och betydelse är det lämpligt att vi går 50 år tillbaka i tiden.

Då kom jag för första gången i kontakt med ämnet kemi. Det var på realskolan i Landskrona och jag hade tur som fick en kunnig lärare som ägnat mera tid åt kemi än pedagogik. Hans experiment och hans kunnande fascinerade oss elever, och utan hans undervisning hade jag inte stått här.

Men det har hänt mycket inom kemin sedan dess. Alla områden har utvecklats med en rasande fart, men jag tror att många kemister håller med mig om att det är tre saker som karakteriserat denna process mer än något annat. Det första som skett är den fantastiska utvecklingen av gränsområdet mellan biologi och kemi. Vi har för vana att återkomma till detta den 10 december med mer eller mindre jämna mellanrum. Idag är kemin livets vetenskap och kemins språk har blivit molekylärbiologernas språk och det språk som används för att beskriva livets processer av kemister, biologer och medicinare.

Det andra som skett är att kemin har teoretiserats, kemins gräns mot fysiken har nästan suddats ut och idag finns forskningsämnen som teoretisk kemi, kemisk fysik och nano-vetenskap vid flera svenska och utländska universitet. Kemister har gjort delar av fysikens språk till sitt språk.

Det tredje som skett har kemin gemensamt med hela samhället. Kemin har datoriserats. Idag kan man knappast köpa en bil, tvättmaskin, spektrofotometer eller något annat kemiskt mätinstrument utan att det sitter en dator i det. Datorer används idag i alla delar av våra liv. Speciellt så används de för att modellera kemiska system och processer ofta med hjälp av ekvationer som importerats från fysiken. Detta modellerande kräver mycket stora datorresurser och valet av ekvationer och approximationer är av stor betydelse.

Det är här i skärningsområdet mellan dessa utvecklingslinjer som årets tre Nobelpristagare i kemi har arbetat. De insåg tidigt betydelsen av vår datorisering och utvecklade effektiva datormodeller baserade på fysikaliska teorier som är lämpade att beskriva kemiska system och processer. Deras modeller kan användas inom alla kemins delar, men har kanske fått sin största tillämpning inom biokemi och molekylärbiologi. Den kanske viktigaste aspekten av att teoretiskt modellera kemiska system är att vi erhåller en förståelse för varför processer sker eller inte sker och att detta ger oss möjlighet att förbättra ett enzym eller en katalysator.

Martin Karplus, Michael Levitt and Arieh Warshel. Your ideas and the methods you have developed to study the properties and behaviour of chemical systems have revolutionised many branches of chemistry and made it possible to study  the behaviour of chemical systems in the finest detail. This is truly a great achievement. On behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences I wish to convey our warmest congratulations, and I now ask you to step forward and receive your Prize from the hands of His Majesty the King.