English
Swedish

Presentationstal av Professor Per Krusell, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ordförande i Ekonomipriskommittén, 10 December 2011

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, Ärade Pristagare, mina damer och herrar,

Våra ekonomier exponeras oupphörligen för förändringar i omvärlden. Svängningar i världskonjunkturen styr den utländska efterfrågan på de varor vi producerar; variationer i råvarupriser påverkar industrins kostnader; teknikutveckling ändrar behoven av olika varor och tjänster. En central uppgift i den ekonomiska politiken är att utvärdera möjliga åtgärder för att hantera sådana oundvikliga störningar. Hur mycket påverkar en höjd ränta eller en sänkt inkomstskatt inflation och sysselsättning? Och hur länge tar det innan effekterna slår igenom?

Dessa makroekonomiska frågor är enkla att ställa men svåra att besvara, för de är i grunden samhällsvetenskapliga. Ekonomer kan inte, som naturvetare, göra kontrollerade experiment för att finna svar, i alla fall inte med hela ekonomier. Vi måste därför utgå från de data historien försett oss med. Dessutom beter sig inte ekonomier som mekaniska, naturvetenskapliga system. Naturen följer i stort sina lagar oavsett vad regeringar beslutar, men ekonomier påverkas, för ekonomier består av tänkande människor. Tänkande människor anpassar även sitt beteende till förväntningar om framtiden. Ekonomier påverkas sålunda också av förväntade beslut som ännu inte fattats. De samvariationer vi observerar i historiska data är därför svåra att tolka. Förklarar en given ränteförändring den senare utvecklingen av inflationen? Eller var det i stället en förväntad inflationsutveckling som gav upphov till ränteförändringen? Annorlunda uttryckt, hur kan vi skilja på orsak och verkan i makroekonomin?

Thomas Sargent och Christopher Sims har fört den ekonomiska vetenskapen ett stort steg framåt i analysen av historiska data. De har utvecklat metoder som gör det möjligt just att särskilja effekten av ekonomisk politik från effekten av andra förändringar i ekonomin. Deras belysning av penning- och finanspolitikens följder har inte bara öppnat nya forskningsfält utan också fått stor betydelse för centralbanker och finansdepartement världen över.

Christopher Sims har fokuserat på effekterna av oväntade förändringar i den ekonomiska politiken. Med hjälp av en särskild form av tidsserieanalys, s.k. vektor-autoregression, har han visat hur man kan förstå ekonomins dynamiska respons på en impuls som en temporär ekonomisk-politisk åtgärd. Sådan impuls-responsanalys låter oss t ex följa hur en oväntad sänkning av centralbankens styrränta påverkar inflation och sysselsättning över tiden. Vi vet nu att att en räntesänkning leder till att produktion och sysselsättning direkt börjar stiga, för att sedan gradvis nå sin maximala effekt efter ca två år. Inflationen däremot reagerar inte förrän efter cirka ett och ett halvt år då den långsamt stiger, för att sedan falla tillbaka. Insikter om detta förlopp har central betydelse för centralbanker när de överväger förändringar i sin räntepolitik.

Thomas Sargents forskning ger oss möjlighet att förstå effekterna av mer permanenta förändringar i den ekonomiska politiken, t ex en omläggning av finanspolitikens ramverk. Denna analys kräver en annorlunda metod. Historiska data erbjuder få exempel på systematiska politikomläggningar. Man kan dessutom vara intresserad av en politik som aldrig prövats tidigare. Den ansats som Sargent utvecklat bygger på att vissa aspekter av ekonomin är förhållandevis konstanta: de påverkas inte när den ekonomiska politiken förändras – det kan gälla hur människor gör avvägningar mellan fritid och arbete, eller hur företag väljer mellan olika insatsvaror. Sargent såg hur man med statistiska metoder kunde mäta dessa ”ekonomins universalkonstanter” i data och utifrån dem bygga en matematisk modell av ekonomin. Med en sådan modell kan forskare och beslutsfattare utföra artificiella laboratorieexperiment och på så sätt utvärdera omläggningar av den makroekonomiska politiken.

Dear Professors Sargent and Sims.

You have successfully confronted a fundamental challenge facing empirical macroeconomic research: to disentangle cause and effect in historical data. The methods you have developed are now central tools for economic researchers trying to understand how our economies work and how they react to temporary and permanent changes in the economic environment. Because your methods allow us to use historical data to identify the causal effects of changes in economic policy, they have become indispensable tools for policymakers worldwide. Modern empirical macroeconomic analysis rests on your shoulders.

It is an honour and a privilege to convey to you, on behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences, our warmest congratulations. I now ask you to receive your Prize from his Majesty the King.