English
French
German
Russian (pdf)
Swedish

7 oktober 2003

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att utdela 2003 års Nobelpris i fysik “för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor” gemensamt till

Alexei A. Abrikosov
Argonne National Laboratory, Argonne, Illinois, USA,

Vitaly L. Ginzburg
P.N. Lebedev Physical Institute, Moskva, Ryssland, och

Anthony J. Leggett
University of Illinois, Urbana, Illinois, USA.

Flöde utan motstånd

Årets Nobelpris i fysik belönar tre forskare som gjort avgörande insatser kring två kvantfysikaliska fenomen: supraledning och suprafluiditet. Supraledande material används t.ex. till magnetkameror för medicinska undersökningar och partikelacceleratorer inom fysiken. Kunskapen om supraflytande vätskor kan ge oss fördjupade insikter om hur materien uppträder i sina lägsta och mest ordnade energitillstånd.

Vid låga temperaturer (några grader ovanför den absoluta nollpunkten) låter vissa metaller elektrisk ström passera utan motstånd. Sådana supraledande material har dessutom egenskapen att de tränger ut magnetiska flöden helt eller delvis. De som tränger ut de magnetiska flödena fullständigt kallas typ I-supraledare och en teori för dem belönades med Nobelpris i fysik 1972. Teorin, vilken bygger på att elektronpar bildas, visade sig dock otillräcklig för att förklara supraledning i de tekniskt mest viktiga materialen. Dessa s.k. typ II-supraledare tillåter supraledning och magnetism att samexistera och förblir supraledande vid höga magnetfält. Alexei Abrikosov lyckades teoretiskt förklara detta fenomen. Han utgick från en teori som hade utformats för typ I-supraledare av bl.a. Vitaly Ginzburg, men som visade sig så omfattande att den också gick att tillämpa på den nya typen. Trots att teorierna formulerades redan under 50-talet har de fått förnyad aktualitet i och med den snabba utvecklingen av material med helt nya egenskaper. Nu kan materialen göras supraledande vid allt högre temperaturer och starkare magnetfält.

Flytande helium kan bli supraflytande, dvs. viskositeten upphör vid låga temperaturer. Atomer av den sällsynta isotopen ³He måste bilda par, likt elektronparen i metalliska supraledare. Det var Anthony Leggett som under 70-talet formulerade teorin som förklarar hur ³He-atomerna växelverkar och ordnas i det supraflytande tillståndet. Nyligen utförda modellstudier visar hur denna ordning övergår i kaos eller turbulens. Detta är ett av den klassiska fysikens olösta problem.

Alexei A. Abrikosov, född 1928 (75 år) i Moskva, dåvarande Sovjetunionen, amerikansk (och rysk) medborgare. Doktorsgrad i fysik 1951 vid Institute for Physical Problems, Moskva. Distinguished Argonne Scientist, Argonne National Laboratory, Argonne, Illinois, USA.

Vitaly L. Ginzburg, född 1916 (87 år) i Moskva, Ryssland (rysk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1940 vid Universitetet i Moskva. Tidigare ledare för teorigruppen på P.N. Lebedev Physical Institute, Moskva, Ryssland.

Anthony J. Leggett, född 1938 (65 år) i London, Storbritannien (brittisk och amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1964 vid University of Oxford. Innehavare av MacArthur-professuren vid University of Illinois at Urbana-Champaign, USA.

Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, som delas lika mellan pristagarna.

Kontaktpersoner: Jonas Förare, vetenskapsredaktör, tel. 08-673 95 44, 0703-27 72 00, [email protected] och Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95, 0709-84 66 38, [email protected]