English
German
Swedish

4 oktober 2005

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela 2005 års Nobelpris i Fysik med ena hälften till

Roy J. Glauber
Harvard University, Cambridge, MA, USA

“för hans bidrag till den kvantmekaniska teorin för optisk koherens“

och med andra hälften gemensamt till

John L. Hall
JILA, University of Colorado och National Institute of Standards and Technology, Boulder, CO, USA och

Theodor W. Hänsch
Max-Planck-Institut für Quantenoptik, Garching och Ludwig-Maximilians-Universität, München, Tyskland

“för deras bidrag till utvecklingen av laserbaserad precisionsspektroskopi, inkluderande den optiska frekvenskamstekniken“

Nytt ljus över den moderna optiken

Så länge det funnits människor på jorden har vi fascinerats av optiska fenomen, och gradvis har vi kommit underfund med vad ljus egentligen är.

Årets Nobelpris i fysik belönar tre forskare inom just det optiska området. Roy Glauber belönas för sin teoretiska beskrivning av ljuspartiklarnas uppträdanden, medan John Hall och Theodor Hänsch belönas för utveckling av laserbaserad precisionsspektroskopi, dvs. färgbestämning av atomers och molekylers ljus med yttersta noggrannhet.

Ljus är precis som radiovågor en form av elektromagnetisk strålning. Maxwell beskrev detta på 1850-talet. Teorin har utnyttjats i modern kommunikationsteknologi med sändare och mottagare: mobiltelefoner, TV- och radioapparater.

För att en mottagare eller detektor skall kunna registrera ljuset, måste den kunna absorbera strålningens energi och vidarebefordra signalen. Energin förekommer i paket, s.k. kvanta, och Einstein kunde för hundra år sedan visa hur absorptionen av ett kvantum (en foton) leder till att en s.k. fotoelektron frigörs. Det är dessa indirekta fotoelektroner som registreras då fotonerna absorberas.

Ljuset uppvisar alltså en dubbelnatur – det kan betraktas som både en vågrörelse och en ström av partiklar. Roy Glauber har lagt grunden till kvantoptiken, där kvantteorin omfattar även optiken. Han kunde klargöra de grundläggande skillnaderna mellan värmeljuskällor som glödlampor, med en blandning av frekvenser och faser, och lasrar som ger bestämd frekvens och fas.

John Hall och Theodor Hänsch har gjort viktiga insatser som lett till att frekvenser nu kan mätas med hela femton siffrors noggrannhet. Lasrar med extrem färgskärpa kan nu konstrueras och med frekvenskamstekniken kan skarpa avläsningar ske för ljus av alla färger. Tekniken möjliggör studier av t.ex. naturkonstanternas stabilitet över tiden och utveckling av extremt noggranna klockor och förbättrad GPS-teknik.

Roy J. Glauber, född 1925 (80 år) i New York, NY, USA (amerikansk medborgare). PhD i fysik 1949 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. Mallinckrodt Professor i fysik vid Harvard University.

John L. Hall, född 1934 (71 år) i Denver, CO, USA (amerikansk medborgare). PhD i fysik 1961 vid Carnegie Institute of Technology, Pittsburgh, PA, USA. Senior Scientist vid the National Institute of Standards and Technology samt Fellow vid JILA, University of Colorado, Boulder, CO, USA.

Theodor W. Hänsch, född 1941 (63 år) i Heidelberg, Tyskland (tysk medborgare). PhD i fysik 1969 vid University of Heidelberg. Föreståndare för Max-Planck-Institut für Quantenoptik, Garching samt professor i fysik vid Ludwig-Maximilians-Universität i München, Tyskland.

Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, Roy J. Glauber tilldelas den ena hälften och John L. Hall och Theodor W. Hänsch delar på andra hälften.

Kontaktpersoner: Jonas Förare, vetenskapsredaktör, tel. 08-673 95 44, 0703-27 72 00, [email protected] och Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95, 0709-84 66 38, [email protected]