Pressmeddelande: Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1996
English
Swedish
8 oktober 1996
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 1996 till
Professor James A. Mirrlees, University of Cambridge, U.K. och
Professor William Vickrey, Columbia University, New York, USA,
(avliden den 10 oktober 1996)
för fundamentala bidrag till den ekonomiska teorin för incitament vid asymmetrisk information.
Information och incitament
Ett av de viktigaste och mest livaktiga områden inom ekonomisk forskning under senare år berör situationer där beslutsfattare har olika information. Sådana informationsasymmetrier uppträder i många olika sammanhang. T.ex. har en bank inte fullständig information om låntagarnas framtida inkomstförhållanden; ett företags ägare har inte samma goda information om kostnader och konkurrensförhållanden som dess verkställande ledning; ett försäkringsbolag kan inte fullt ut observera försäkringstagarnas vård av försäkrad egendom och yttre händelser som påverkar risken för skador; en auktionsförrättare har inte full information om de presumtiva köparnas betalningsvilja; staten måste utforma skattesystemet utan närmare kännedom om de enskilda medborgarnas produktionsförmåga; osv.
Konsekvenserna av ofullständig och asymmetriskt fördelad information är fundamentala för hur marknader fungerar, eftersom en informationsfördel ofta kan utnyttjas strategiskt. Forskning inom informationsekonomi har därför speciellt analyserat hur kontrakt och institutioner kan utformas för att hantera olika incitaments- och styrproblem. Härigenom har man fått en bättre förståelse av försäkringsmarknader, kreditmarknader, auktions former, företagens inre organisation, löneformer, skattesystem, socialförsäkringar, konkurrensfrågor, politiska institutioner m.m.
Årets pristagare har kommit att lägga en grund för analys inom dessa, till synes vitt skilda, områden genom att analysera olika frågor där informationsasymmetrier spelar en viktig roll. En central del av William Vickreys forskning har rört egenskaper hos olika typer av auktioner, och hur dessa bäst kan utformas för att bidra till ekonomisk effektivitet. Hans insatser lade grunden till ett synnerligen livaktigt forskningsområde, som på senare år också fått stor praktisk betydelse bl.a. för utformningen av auktioner på statspapper och sändningstillstånd i etern. Han formulerade också, i slutet av 1940-talet, en modell för hur inkomstbeskattningen kan utformas för att uppnå balans mellan effektivitet och jämlikhet. Denna modell blev åter aktuell ett kvarts sekel senare när James Mirrlees gav en mer fullständig lösning av problemen kring dessa s.k. optimala inkomstskatter. Mirrlees fann snart att hans metod även kunde användas för att lösa många andra liknande problem. Den har kommit att spela en fundamental roll för den moderna analysen av komplicerade informations- och incitamentsproblem. Särskilt betydelsefullt har Mirrlees angreppssätt blivit för situationer när det inte går att observera en annan aktörs åtgärder (s.k. moral hazard).
Inkomstbeskattning
Filosofer, ekonomer och statsvetare har länge studerat principerna för inkomstbeskattning. Olika rättviseprinciper har varit vägledande för skatteskalornas utformning. I en klassisk uppsats från 1897 utgick oxfordprofessorn Francis Y. Edgeworth från en utilitaristisk välfärdssyn och drog slutsatsen att alla inkomstskillnader borde utjämnas, något som kräver en starkt progressiv skatteskala. Vickreys analys, i mitten på 1940-talet, betonade att en progressiv skatteskala skulle påverka individernas incitament att anstränga sig. Han omformulerade därför problemet med hänsyn både till incitamentsproblem – att varje individ själv väljer sin arbetsinsats med hänsyn till skatteskalan – och informationsasymmetri – att staten, i praktiken, inte känner de enskilda individernas produktionsförmåga. Han formulerade en principiell lösning av problemet, men lyckades inte bemästra de matematiska komplikationer som uppstod.
Det blev James Mirrlees som 25 år senare åter tog upp problemet och löste det på ett sätt som blivit skolbildande för ett brett fält av ekonomiska frågor där asymmetrisk information spelar en viktig roll. Mirrlees identifierade ett avgörande villkor (s.k. single crossing) som möjliggör en drastisk förenkling av problemet och som också gör det lösbart. Mirrlees analys visade sig också innehålla fröet till en allmängiltig princip: the revelation principle. Principen säger att lösningen till incitamentsproblem under begränsad information tillhör den relativt snäva klassen av s.k. allokeringsmekanismer, som för mår alla individer att sanningsenligt uppge sin privata information på ett sätt som inte strider mot någon individs egenintresse. Genom att tillämpa principen blir det därmed mycket lättare att konstruera optimala kontrakt och andra lösningar till incitamentsproblem. Den har därför fått stor betydelse för behandlingen av en rad frågor inom ekonomisk teori.
Moral hazard
Ett problem som sedan länge är välkänt i försäkringssammanhang är att skador på försäkrade föremål inte bara beror på yttre faktorer som väder eller stöldförsök, utan också på hur den försäkrade vårdar föremålet vilket är kostsamt för försäkringsbolaget att kontrollera. Motsvarande problem uppstår också för olika socialförsäkringar, t.ex. sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Generösa försäkringar kan leda till överdrivet risktagande och påverka hur individerna sköter sin kropp och sin egendom. Också många andra tvåpartsrelationer innefattar ett för båda parter observerbart utfall som beror dels på den ena partens (agentens) handlingar, vilka den andra parten (huvudmannen) inte kan observera, dels på en slumpvariabel. I relationen mellan ägare och ledning i ett företag, t.ex. är handlingen företagsledarens arbetsinsats, utfallet är företagets vinst och slumpvariabeln kan vara företagets marknads- eller produktionsförhållanden. Både försäkringsbolaget och företagets ägare vill välja ersättningsregler, ett “kontrakt”, som ger agenten incitament att agera enligt huvudmannens intresse, t.ex. att maximera dennes förväntade vinst.
De tekniska problem som man stött på vid analysen av sådana s.k. moral hazard-problem liknar dem som Vickrey betonade och Mirrlees löste i samband med inkomstbeskattning. Genom en till synes enkel omformulering av problemet, kunde Mirrlees i mitten av 1970-talet öppna dörren till en kraftfullare analys än tidigare. Han noterade att agentens åtgärder indirekt innebär ett val av sannolikheterna för olika utfall. Villkoren för den optimala ersättningsregeln ger därför “sannolikhetsinformation” om agentens val och i vilken utsträckning försäkringsskyddet måste inskränkas för att ge denne lämpliga incitament. Ju känsligare agenten är för bestraffningar och ju mer informativt utfallet är om agentens val, desto mindre kostsamt blir det för huvudmannen att ge agenten starka incitament att handla i enlighet med huvudmannens intressen. Detta sker genom ett kontrakt som låter agenten bära en del av kostnaden för icke önskvärda utfall eller få en del av vinsten vid gynnsamma utfall. Försäkringstagaren vårdar då det försäkrade föremålet nästan som om det vore oförsäkrat, och företagsledaren sköter företaget nästan som om det vore hans eget.
Auktioner
Ett annat område där asymmetrisk information spelar stor roll är auktioner, där en tillgång eller en rättighet ska säljas med begränsad kännedom om dess värde för potentiella köpare. Vickrey har analyserat olika auktionsformers egenskaper i ett par uppsatser från 1961 och 1962. Särskild vikt har han fäst vid den s.k. andraprisauktionen, eller Vickrey-auktionen som den numera ofta kallas. I den auktionen utauktioneras ett föremål i en sluten budgivning där den som ger det högsta budet får varan men bara betalar det näst högsta budet. Detta är exempel på en mekanism som framlockar individens sanna betalningsvilja: Om man bjuder över sin betalningsvilja riskerar man att någon annan budgivare också bjuder över denna, och man tvingas köpa varan till förlust. Och omvänt, om man bjuder under sin betalningsvilja riskerar man att någon annan köper varan till ett pris som är lägre än det man själv är beredd att betala. Vid denna auktionsform ligger det således i individens eget bästa intresse att avge ett sanningsenligt bud. Auktionen är också samhällsekonomiskt effektiv: Varan tillfaller den person som har den högsta betalningsviljan, och vederbörande betalar den samhällsekonomiska alternativkostnaden som är det näst högsta budet. Analoga principer har senare utarbetats av andra forskare bl.a. för att få fram sanningsenlig betalningsvilja för offentliga projekt. Vickreys analys kom alltså inte bara att bli betydelsefull för auktionsteorin; den gav också fundamentala insikter i hur resursfördelningsmekanismer skall utformas för att ge samhällsekonomiskt önskvärda incitament.
Övriga insatser
Både James Mirrlees and William Vickrey har gjort betydelsefulla insatser även på andra områden. Mirrlees har, tillsammans med den amerikanske ekonomen Peter Diamond, analyserat utformningen av konsumtionsskatter i en värld där skattekilar skapar samhällsekonomisk ineffektivitet. De kom fram till ett entydigt resultat med stor allmängiltighet. De visade att det under relativt generella förutsättningar är önskvärt att upprätthålla full effektivitet i produktionen. Konkret betyder det att små öppna ekonomier inte bör lägga tullar på utrikeshandeln, samt att insatsfaktorer som arbete och kapital inte skall beskattas i produktionsledet utan i konsumtionsledet. Det senare resultatet har bl.a. viktiga konsekvenser för projektutvärdering och ekonomisk politik i utvecklingsländer. Mirrlees har själv, tillsammans med den engelske ekonomen Ian Little, utformat regler för att utvärdera utvecklingsprojekt som bygger på forskningen med Diamond.
Effektiv prissättning av offentliga tjänster går som en röd tråd genom Vickreys vetenskapliga produktion. Han har lämnat viktiga bidrag till teorin, och till skillnad från flertalet goda teoretiker har han dessutom följt upp sina förslag hela vägen fram till deras praktiska tillämpning. Vickrey är exempelvis känd för sin utredning från mitten av 1950-talet om New Yorks tunnelbana. Vickreys förslag är ett tidigt försök att prissätta offentliga tjänster på ett effektivt sätt, under restriktionen att myndigheten skall få full kostnadstäckning. Studien innehåller en icke oväsentlig förbättring av den grundläggande prissättningsprincipen (s.k. Ramsey-priser), men den fascinerar också genom sin konkretion och detaljrikedom.
James A. Mirrlees är född 1936 i Minnigaff, Skottland. Han avlade en masterexamen i matematik i Edinburgh år 1957. Han disputerade för doktorsexamen vid University of Cambridge 1963. Mellan åren 1969-95 var han Edgeworth-professor i nationalekonomi vid Oxford University. Han är för närvarande professor i nationalekonomi vid University of Cambridge.
Professor James A. Mirrlees
Department of Economics and Politics
University of Cambridge
Sidgwick Avenue
Cambridge CB3 9DD
U.K.
William Vickrey föddes 1914 i Victoria, British Columbia, Canada. Han erhöll graden Bachelor of Science från Yale University 1935. Samma år påbörjade han sina studier för doktorsexamen vid Columbia University, New York, där han avlade masterexamen 1937 och doktorsexamen 1947. Han har varit knuten till fakulteten vid detta universitet sedan 1946. Mellan åren 1937 och 1947 arbetade Vickrey dessutom som rådgivare i skattefrågor. Han var vid sin död professor emeritus vid Columbia University.
Nobel Prizes and laureates
Six prizes were awarded for achievements that have conferred the greatest benefit to humankind. The 12 laureates' work and discoveries range from proteins' structures and machine learning to fighting for a world free of nuclear weapons.
See them all presented here.