Presentationstal

Presentationstal

Professor Jörgen Weibull presenterar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2007 i Stockholms Konserthus.
Copyright © The Nobel Foundation 2007
Photo: Hans Mehlin

English
Swedish

Presentationstal av Professor Jörgen Weibull, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ordförande i Ekonomipriskommittén, 10 December 2007.

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, Ärade Pristagare, mina damer och herrar,

Årets ekonomipris handlar om design. Låt mig förklara.

Filosofer och samhällsvetare har sedan länge insett att det inte är nödvändigt att alla medborgare har samhällets bästa för ögonen för att det samlade utfallet av deras handlande ändå ska bli gott. Adam Smiths klassiska metafor “den osynliga handen” syftar just på hur marknader under idealiska förhållanden leder till en effektiv användning och fördelning av resurser även om alla aktörer drivs av sitt egenintresse.

I praktiken är förhållandena dock sällan idealiska. Konkurrensen är aldrig helt fri, konsumenters information om varor och tjänster ofta ofullständig, och enskilda hushålls och företags konsumtion och produktion kan ha positiva eller negativa bieffekter för omgivningen. Dessutom sker många transaktioner över huvud taget inte på öppna marknader utan under en mängd andra institutionella förhållanden.

Det händer att köpare och säljare misslyckas med att komma överens om ett pris och därför genomförs inte alla transaktioner som skulle gynna båda parter. Gemensamma projekt som ligger i allas intresse förverkligas inte därför att parterna inte kan enas om hur kostnaderna ska fördelas. Försäkringssystem kritiseras både för att erbjuda alltför litet skydd och för att inbjuda till missbruk. Det gemensamma problemet i dessa situationer är att parterna har ett egenintresse av att undanhålla information. Säljare kan hävda att deras kostnader är höga för att få igenom ett högre pris. De som drar nytta av ett gemensamt projekt kan hävda att de inte gynnas så mycket i syfte att minska sitt eget bidrag. Försäkringstagare kan hävda att de uppfyller kraven för att få ersättning även när de inte gör det.

Hur väl fungerar då olika institutionella arrangemang, eller allokeringsmekanismer, när hänsyn tas till hushålls och företags incitament och privata information? Vad förklarar en del av de olika marknadsformer och transaktionssätt som vi observerar? Vilken är den bästa mekanismen för att uppnå ett visst mål, såsom samhällelig välfärd, effektivitet, rättvis fördelning, eller en god miljö? Är statliga eller t o m överstatliga regleringar befogade och hur bör sådana i så fall bäst utformas?

Årets pris handlar alltså om design i betydelsen formgivning eller utformning av institutionella ramar, spelregler och procedurer för ekonomisk verksamhet och beslutsfattande.

Teorin för allokeringsmekanismer tillhandahåller generella metoder för analys och utformning av sådana mekanismer. Analysen görs i tre steg. Först gör man en prediktion av de beteenden som kan förväntas under givna spelregler. Här kommer spelteorin till användning. Därefter utvärderar man de resursallokeringar som dessa beteenden resulterar i – t ex konsumtion, produktion och miljöbelastning – enligt det uppställda målet, t ex samhällelig välfärd. Till sist söker man finna den mekanism som, med hänsyn till dess effekt på aktörers beteende, bäst uppfyller målet. Det sista steget är det svåraste. Här kommer dock den s.k. avslöjandeprincipen till användning, en princip som upptäcktes av flera forskare under 1970-talet och enligt vilken det räcker att söka bästa möjliga s.k. direkta mekanism som är förenlig med individers incitament – en delklass av mekanismer som tillåter matematisk analys. Användaren av en mekanism vill också att denna inte bara kan leda rätt utan faktiskt också kommer att leda rätt, eller, mer tekniskt uttryckt, att det inte ska finnas flera olika jämvikter, varav vissa inte leder till det önskade utfallet.

Teorin för allokeringsmekanismer spelar idag en central roll inom många områden av nationalekonomin och delar av statsvetenskapen och har lett till en stor mängd fruktbara tillämpningar.  Dess användningsområde har ökat under senare års globalisering och växande internethandel, fenomen som ställer nya krav på gamla institutioner.

Dear Drs Hurwicz, Maskin and Myerson: you have laid the foundation of the theory of mechanism design, thereby providing a systematic and rigorous approach to central questions in economics. This has enabled economists not only to study the performance of existing economic institutions but also to suggest how these can be improved, and to identify the theoretical limits to what can be achieved when we take into account the constraints that emanate from individuals’ incentives and private information.

Dr Hurwicz: you pioneered this whole field and introduced some of the key perspectives and concepts. In particular, you suggested that economic institutions be conceived of as information systems within which agents send messages, and where these messages together determine an allocation of the available resources. In this context you also introduced the key notion of incentive compatibility.

Dr Maskin: you did pioneering work on implementation theory, that part of the theory of mechanism design which deals with the problem of the potential co-existence of inferior equilibria along with the desired ones. You have also made numerous other important contributions, both to the pure theory of mechanism design and to its application to areas such as auctions, monopoly and social choice.

Dr Myerson: you have been the leader in applying mechanism design theory to games of incomplete information, that is, situations in which different agents do not know each others’ goals, costs or actions. This has helped us better understand optimal auctions, bargaining and regulation. You have also established the great generality and usefulness of the revelation principle.

It is an honour and a privilege to convey to you, on behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences, our warmest congratulations. I now ask you to receive your Prizes from His Majesty the King.

Copyright © The Nobel Foundation 2007

 

To cite this section
MLA style: Presentationstal. NobelPrize.org. Nobel Prize Outreach AB 2024. Fri. 19 Jul 2024. <https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2007/9267-presentationstal-2007-4/>

Back to top Back To Top Takes users back to the top of the page

Nobel Prizes and laureates

Eleven laureates were awarded a Nobel Prize in 2023, for achievements that have conferred the greatest benefit to humankind. Their work and discoveries range from effective mRNA vaccines and attosecond physics to fighting against the oppression of women.

See them all presented here.
Illustration

Explore prizes and laureates

Look for popular awards and laureates in different fields, and discover the history of the Nobel Prize.