Professor Bertil Holmlund presenterar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2008 i Stockholms Konserthus.
Copyright © The Nobel Foundation 2008
Photo: Hans Mehlin

English
Swedish

Presentationstal av Professor Bertil Holmlund, Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Ordförande i Ekonomipriskommittén, 10 December 2008

Eders majestäter, eders kungliga högheter, ärade pristagare, mina damer och herrar

Internationell handel sammanflätar i allt högre grad världens ekonomier med varandra. I början av 1950-talet motsvarade svensk export cirka 10 procent av bruttonationalprodukten; idag uppgår exporten till över 50 procent av BNP. En liknande utveckling gäller för de allra flesta länder.

Frågor om utrikeshandelns orsaker och effekter tillhör nationalekonomins klassiska forskningsområden. Vad bestämmer handelsmönstren? Finns det välfärdsvinster av handel? Vem vinner och vem förlorar på handel? För närmare 200 år sedan utvecklade den engelske ekonomen David Ricardo sin teori om komparativa fördelar där handel förklaras av skillnader i teknologi mellan olika länder. Ett land som är relativt sett mer effektivt på att producera en viss vara kommer att exportera denna vara och importera varor där man har komparativa nackdelar.

På 1920-talet utvecklade de svenska ekonomerna Eli Heckscher och Bertil Ohlin en ny teori där handel förklaras av olikheter i den relativa tillgången på produktionsfaktorer, t.ex. arbetskraft och kapital. Ett land tenderar att exportera varor vars tillverkning kräver relativt mycket av en produktionsfaktor som finns i stor mängd i landet.

Ricardos teori och Heckscher-Ohlin-teorin har det gemensamt att handel mellan länder sker när länderna har olika förutsättningar. Men i verkligheten domineras världshandeln av flöden mellan länder som har likartade förutsättningar. En stor del av handeln gäller också varor av samma typ. Bilindustrin är ett bland många exempel: Sverige exporterar Volvo och SAAB till Tyskland samtidigt som vi importerar Mercedes och Volkswagen därifrån. Att försöka förklara sådana fenomen utifrån skillnader i teknologi eller faktortillgångar ter sig långsökt.

Paul Krugman presenterade år 1979 en ny teori för internationell handel som förklarar förekomsten av handel i likartade produkter mellan länder med identiska förutsättningar. En central utgångspunkt för teorin är att många varor kan produceras billigare i långa serier, dvs. att det finns stordriftsfördelar. En annan utgångspunkt är att konsumenterna efterfrågar ett differentierat utbud av varor. Handel gör det möjligt att ersätta småskalig produktion för en lokal marknad med storskalig produktion för en världsmarknad där företag med olika varumärken konkurrerar med varandra.

Krugmans modell var elegant och slagkraftig och fick ett starkt genomslag. Den nya handelsteorin har gett en helt ny bild av vinsterna av frihandel. Teorin har utvecklats snabbt efter Krugmans pionjärinsatser och ligger idag till grund för beräkningar av effekter av att olika handelshinder avvecklas.

I sin artikel från 1979 lade Krugman inte bara grunden till en ny handelsteori; han sådde också fröet till en ny teori för ekonomisk geografi, en teori som han kom att utveckla 12 år senare. Den nya teorin hjälper oss att förstå den snabba urbaniseringen världen över. Idag bor för första gången i historien mer än hälften av jordens befolkning i städer.

Krugmans analytiska utgångspunkt är som tidigare att det finns stordriftsfördelar i produktionen samtidigt som konsumenterna efterfrågar ett differentierat varusortiment. Men han tillför också en ny dimension, nämligen arbetskraftens rörlighet mellan olika regioner. Folkrika regioner är attraktiva eftersom de erbjuder ett rikare utbud av olika varor. Även företagen har incitament att flytta till folkrika regioner eftersom de därigenom kan hålla nere transportkostnaderna och samtidigt utnyttja stordriftsfördelar. En självförstärkande process kan uppstå där migration till städerna möjliggör mer stordrift och därigenom ytterligare stärker städernas dragningskraft. Krugman visar att slutresultatet kan bli att huvuddelen av den ekonomiska verksamheten koncentreras till en eller ett fåtal regioner. Det exakta utfallet beror på samspelet mellan transportkostnader, stordriftsfördelar och konsumenternas efterfrågan.

Dear Professor Krugman:
You initiated the new trade theory and were able to show how economies of scale in production along with consumers’ preferences for variety could generate trade among countries that are identical in terms of technology and factor endowments. By doing so, you were able to explain the bulk of trade that takes place in modern economies. You also initiated the new economic geography which helps us understand rural decline and the growth of cities. In this way, you have unified two previously separate fields of economic research.

It is an honour and a privilege to convey to you, on behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences, our warmest congratulations. I now ask you to receive your Prize from His Majesty the King.