English
Swedish

Presentationstal av professor Tommy Andersson, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ledamot av kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 10 december 2020.

Eders Majestäter. Eders Kungliga Högheter. Ärade Pristagare. Mina Damer och Herrar.

Många av oss har liknande morgonrutiner. Vi vaknar, kokar vårt morgonkaffe och äter något. Under frukosten skrollar vi sociala medier på våra mobiltelefoner och letar efter de senaste nyheterna på internet. Vad vi normalt inte tänker på är att auktioner påverkar varje steg i denna rutin.

Elkostnaden för att brygga kaffet bestäms av auktioner. De annonser vi exponeras för på internet har bestämts av auktioner. Det pris som våra teleoperatörer betalar för att använda radiofrekvenser – och därmed kostnaden för att surfa på nätet – har också avgjorts av en auktion.

Auktioner omsätter astronomiska belopp varje dag. Men räckvidden och storleken är inte de enda skälen att undersöka hur auktioner fungerar. Olika säljare har olika mål – från intäkter till samhällelig välfärd. Hur bör en elektricitetsauktion utformas för att vi både ska få billig el idag, och samtidigt garantera långsiktiga investeringar som säkrar den framtida elförsörjningen? Hur ska man utforma auktioner för koldioxidutsläppsrätter för att motivera företag att investera i grön energi?

För att svara på frågor som dessa måste vi förstå hur olika auktionsformat styr budgivning och slutpriser. Under 1960-talet utvecklade Robert Wilson en teori för auktioner av föremål med ett gemensamt värde – ett värde som är osäkert i förväg men i slutändan är detsamma för alla budgivare. De flesta föremål har ett gemensamt värde, såsom den faktiska volymen av mineraler i ett visst område. Då det är svårt att uppskatta det gemensamma värdet riskerar vinnaren av en auktion att betala för mycket och bli en förlorare – ett fenomen som kallas för vinnarens förbannelse. Under 1980-talet utvidgade och generaliserade Paul Milgrom Wilsons teori till att omfatta både privata och gemensamma värden. Tack vare pristagarnas forskning förstår vi nu väl alla de vanliga auktionsformaten.

I början av 1990-talet blev mobiltelefoner och internet en del av vårt dagliga liv. Därmed ökade efterfrågan på radiofrekvenser. Traditionella metoder för att fördela frekvensband till teleoperatörer, som byggde på lotterier och administrativa rutiner, visade sig vara ineffektiva. Tyvärr gällde det också de vanliga auktionsformaten.

Skulle det vara möjligt att utforma en auktion för radiofrekvenser som både undviker vinnarens förbannelse och ger inkomster till staten, samtidigt som den gynnar slutanvändarna när de surfar efter de senaste nyheterna vid frukostbordet? Den första typ av auktion som klarade denna uppgift förlitade sig inte bara på grundläggande forskning av Milgrom och Wilson – de uppfann den också. Detta auktionsformat har nu använts för att tilldela radiofrekvenser i nästan 100 länder.

Ärade professorer Milgrom och Wilson,

Er forskning har hjälpt oss att förstå hur auktioner fungerar. Likt få andra ekonomer har Ni överskridit ämnesgränser genom att använda matematiska vetenskaper, beteendevetenskap och datavetenskap. Ni har även omsatt teori till praktik. De auktionsformat som Ni och Era kollegor har analyserat och uppfunnit används nu över hela världen för att sälja fiskekvoter, koldioxidutsläppsrätter, finansiella tillgångar, radiofrekvenser och många andra objekt. Tack vare Er forskning fördelas resurser nu mer effektivt – till förmån för köpare, säljare, skattebetalare, konsumenter och samhället som helhet.

Det är en ära och ett privilegium att på Kungliga Vetenskapsakademiens vägnar förmedla våra varmaste gratulationer.

Copyright © The Nobel Foundation 2020