English
Swedish

Presentationstal av professor Peter Fredriksson, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ordförande i kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 10 december 2021.

Eders Majestäter. Eders Kungliga Högheter. Ärade Pristagare. Mina Damer och Herrar.

Som samhällsforskare stöter vi ofta på viktiga frågor som ter sig väldigt svåra att besvara. En av dessa dök upp under den pågående pandemin: Hur påverkar skolstängningar spridningen av COVID-19? I de flesta länder är denna fråga nästan omöjlig att besvara. Eftersom alla skolor stängde samtidigt, vet vi helt enkelt inte vad som hade hänt om de inte hade stängts.

Men genom att följa i fotspåren av årets pristagare har svenska forskare nyligen tagit fram ett sätt att besvara frågan. I Sverige finns nämligen ett naturligt experiment. Gymnasieskolor gick över till distansundervisning medan högstadieskolor undervisade på plats. Vi kan därför jämföra smittspridningen i öppna skolor med smittspridningen i likartade, men stängda, skolor vid samma tidpunkt. Forskarna har visat att skolstängningar minskade rapporterad smitta bland lärare med 50 procent, och att det också skedde en minskning – om än mindre – bland föräldrar. Övergången till distansundervisning minskade också spridningen av viruset till äldreboenden.

En liknande forskningsstrategi skulle kunna användas för att undersöka den andra sidan myntet, det vill säga hur skolstängningarna påverkade elevernas lärande. Men vi måste invänta tillförlitliga data innan vi kan svara på denna fråga.

Som detta exempel visar är naturliga experiment oavsiktliga experiment som kommer till stånd utan inblandning av forskare. Sådana händelser kan uppstå på grund av administrativa regler, policyförändringar eller naturligt förekommande slumpmässig variation. De gör att forskare kan jämföra utfall i olika grupper på ett sätt som efterliknar en jämförelse av behandlings- och kontrollgrupper i kliniska prövningar.

Naturliga experiment började systematiskt användas av arbetsmarknadsekonomer för ungefär 30 år sedan. I början av 1990-talet analyserade David Card arbetsmarknadseffekterna av minimilöner, invandring och utbildningspolitik. Han tog sig an dessa frågor på ett nytt sätt och resultaten utmanade vedertagna sanningar. Detta gav upphov till ny forskning där Card fortsatt att ge viktiga bidrag. Vi har nu en mycket djupare förståelse av hur arbetsmarknaden fungerar. Vi vet till exempel att en höjning av minimilönen bara har en liten negativ inverkan på sysselsättningen i de flesta sammanhang, och att utbildningspolitiken kan påverka ojämlikheten på arbetsmarknaden i större utsträckning än man tidigare trott.

Data från naturliga experiment är dock svårare att tolka än data från kontrollerade kliniska prövningar. Anta att man förlänger skolplikten med ett år i vissa regioner men inte i andra. En sådan policyändring påverkar inte alla elever på samma sätt. Vissa elever skulle ha fortsatt att studera ändå och värdet av utbildning för dem är ofta inte representativt för hela gruppen. Vad kan vi dra för slutsatser om effekten av att förlänga skolplikten i ett sådant scenario?

Joshua Angrist och Guido Imbens har visat att det ändå är möjligt att uppskatta en väldefinierad effekt av en sådan intervention. Deras ramverk har förbättrat vår förmåga att fastställa orsakssamband och att tolka resultaten; det har fått stor användning i tillämpad forskning.

Ärade professorer Card, Angrist och Imbens:

Ni har visat att naturliga experiment kan ge svar på viktiga samhällsfrågor. Eran forskning har gett oss nya insikter om arbetsmarknaden och ni har klargjort vilka slutsatser om orsak och verkan som kan dras från naturliga experiment. Tillsammans har ni revolutionerat empirisk forskning i de ekonomiska vetenskaperna, och avsevärt förbättrat vår förmåga att besvara frågor av stor betydelse för oss alla.

Det är både en ära och ett privilegium att på Kungliga Vetenskapsakademiens vägnar förmedla våra varmaste gratulationer.

Copyright © The Nobel Foundation 2021