English
Swedish

Presentationstal av professor Tore Ellingsen, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ordförande i kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 10 december 2022.

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, ärade pristagare, ärade ekonomipristagare 2020 och 2021, mina damer och herrar:

Under årtusenden har fina slott och kyrkor burit tak av kopparplåt. Koppartak pryder både Konserthuset, där vi är nu, och Stadshuset, där vi snart ska inta middag och dansa.

Men innan festen börjar, följ med på en resa till det förflutna. Vi landar i Stockholm för snart fyra hundra år sedan, år 1624. Sverige är ledande inom kopparproduktion. Eftersom regeringen vill höja kopparpriset, införs kopparmyntet.

Tjugo år senare, när regeringen vill höja kopparpriset igen, införs kopparplåtsmyntet. I stället för att använda silver för stora betalningar, uppmuntras handlarna att använda stora myntstämplade kopparplåtar. Ett tiodaler kopparmynt väger nästan tjugo kilo!

Det är kopparplåtsmyntens otymplighet som slutligen bryter ned motståndet mot bankverksamhet. 1657 öppnar Stockholms Banco. För första gången kan Stockholms köpmän sätta in sina pengar på banken och göra upp affärer med ett pennstreck. Aldrig mer ska de behöva skada ryggen när de bär på kopparplåtar runt stan.

Snart är låntagarna ännu gladare än insättarna. Stockholms Banco börjar låna ut till bättre villkor än traditionella pantlånare.

Men redan 1660 upplever Stockholms Banco sin första bankrusning. Regeringen utlöser rusningen när den plötsligt börjar prägla nya lättare kopparplåtsmynt. Eftersom äldre plåtar av samma valör har ett högre kopparvärde rusar insättarna till banken för att hämta ut sina gamla plåtar innan någon annan gör det. Banken måste tvärbromsa utlåningen, till låntagarnas förtvivlan. Många låntagare måste rea ut sina tillgångar. Efter en andra rusning några få år senare går banken under.

Vad göra? Kan inte insättningsbanker ge frikostiga lån utan att riskera finanskriser? Sveriges svar är att starta en ny bank, under riksdagens styre. År 1668, med djupa fickor och på armlängds avstånd från regeringen, föds världens första centralbank.

Från 1668, låt oss kliva 315 år framåt.

År 1983 utvecklar Douglas Diamond och Philip Dybvig en grundläggande teori om banker och bankrusningar. Teorin säger att ett idealiskt finansiellt arrangemang måste erbjuda varje sparare ständig åtkomst till sina sparmedel samtidigt som en stor andel av dessa sparmedel investeras i långsiktiga projekt. Men ett sådant arrangemang är skört, precis som Stockholms Banco. För att undvika kriser krävs regleringar som till exempel insättargarantier och nödlån.

Samma år upptäcker Ben Bernanke hur bankkonkurser påverkade den stora depressionen under 1930-talet. Hans analys av historiska dokument och ekonomisk statistik visar att bankkonkurser framför allt var skadliga på grund av de brutna banden mellan långivare och låntagare, inte för att penningmängden sjönk, vilket vi tidigare trott.

Bästa Dr Bernanke, professorer Diamond och Dybvig,
När den stora finanskrisen bröt ut för fjorton år sedan bekräftades era teorier. Där banksystemet var robustare och bättre reglerat blev krisen mildare. Senare års reformer bär prägel av era insikter. Som koppartak skyddar mot ruskigt väder, skyddar ett gott regelverk mot finansiella stormar.

Det är en ära och ett privilegium för mig att framföra, på Kungliga Vetenskapsakademins vägnar, våra varmaste gratulationer. Får jag vänligen be Er att stiga fram och mottaga Ert pris från Hans Majestät Konungen.

Copyright © The Nobel Foundation 2022