English
Swedish

Presentationstal av professor Jan Teorell, ledamot av kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 10 december 2024.

Eders majestäter, eders Kungliga högheter. Ärade pristagare. Mina damer och herrar!

För inte så länge sedan var Sverige ett mycket fattigt land, styrt av samhällsinstitutioner som endast gynnade en smal elit. Idag är Sverige däremot ett av få länder i världen som har både inkluderande institutioner och ekonomiskt välstånd. Sverige har allt. Om du kommer från ett land som Sverige kan det därför framstå som självklart att institutioner spelar roll för tillväxt. Men eftersom vi har allt, är det faktiskt långt ifrån självklart. Hur kan vi vara så säkra på att det inte är tvärtom – kanske har vi de inkluderande institutioner vi har just på grund av det ekonomiska välståndet? Eller kanske var det genom en lyckoträff i vår avlägsna historia någon annan underliggande faktor som bidrog till både våra institutioner och vårt ekonomiska välstånd.

Med hjälp av en mycket innovativ ansats löste årets pristagare denna empiriska gåta genom att studera en enorm intervention i mänsklighetens historia – européernas kolonisering av stora delar av världen som började på 1500-talet. Genom att kreativt använda historiska data om hur olika de samhällsinstitutioner var som växte fram ur detta koloniala experiment, kunde de tillhandahålla starka bevis för en kausal effekt av dessa institutioner på långsiktig välståndsutveckling.

Men pristagarnas bidrag var inte bara empiriskt – i en serie originella spelteoretiska modeller förklarar de också varför institutioner är så svåra att förändra. Dessa insikter råkar faktiskt kunna tillämpas direkt på fallet Sverige.

Inte långt härifrån, i december 1918, antog den svenska riksdagen sent en tisdagskväll – ungefär lika kall som denna – en proposition som säkerställde kvinnlig och lika rösträtt för den svenska befolkningen.

Just detta beslut kan ses som avslutningen på en lång process av reformer av både Sveriges ekonomiska och politiska institutioner. Men beslutet togs inte lättvindigt. Den konservativa elit vars ekonomiska fördelar stod på spel kämpade hårdnackat emot. Men till slut, den där kalla decemberkvällen, tvingades de att acceptera sitt nederlag. Varför gjorde de det?

Det korta svaret är: för att avvärja ett överhängande revolutionshot. Den politiska situationen i Stockholm var vid denna tidpunkt spänd som en bågsträng. Året innan ägde den ryska revolutionen rum, och även i grannlandet Finland pågick ett inbördeskrig. Att den tyske kejsaren abdikerade i början av november 1918 spred sig som en chockvåg över hela kontinenten – och denna nådde också den svenska huvudstaden.

I denna stund avväpnades i praktiken de svenska värnpliktiga, och en pansarbåt med lojal besättning förtöjdes i Stockholms ström. Folk demonstrerade på gatorna, nästan dagligen, och det ryktades att en generalstrejk var nära förestående.

Ändå förstod de konservativa något avgörande: de kunde inte prata sig ur denna situation. Att bara lova framtida välfärdsreformer för att gynna den breda befolkningen skulle inte vara tillräckligt. För alla insåg att sådana löften enkelt kunde brytas när situationen väl hade lugnat sig. Det enda sättet att blidka massorna var därför att avstå från själva makten – genom att utvidga rösträtten.

Årets pristagare har lyft fram den mer generella betydelsen av detta så kallade ”trovärdighetsproblem” för vår förståelse av varför samhällsinstitutioner består och – som i Sverige 1918 – ibland förändras.

Professorerna Acemoglu, Johnson och Robinson:
Dessa bidrag är också av praktisk betydelse eftersom den stora och bestående inkomstklyftan mellan världens rikaste och fattigaste länder får enorma konsekvenser för miljarder människor i världen idag. Ert arbete visar att stöd för demokrati och inkluderande institutioner är en viktig väg framåt för att minska denna klyfta.

Det är för mig en ära och ett privilegium att på Kungliga Vetenskapsakademiens vägnar framföra våra varmaste gratulationer. Får jag nu be er att stiga fram och ta emot ert pris av Hans Majestät Kungen.

Copyright © The Nobel Foundation 2024