As the Laureate was unable to be present at the Nobel Banquet in Stockholm, December 10, 1970, the speech was read by Karl Ragnar Gierow, Permanent Secretary of The Swedish Academy

Translation into French

Sire, Mesdames, Messieurs!
J’éspère que mon absence involontaire n’assombrira pas la plénitude de la cérémonie d’aujourd’hui. Dans la série des brefs discours de salutation, quelques mots sont aussi attendus de ma part. Je voudrais encore moins que mes paroles mettent une sourdine à cette fête. Pourtant, je ne puis passer outre sur la coïncidence significative du jour de la remise des prix Nobel avec le Jour des Droits de l’homme. Les lauréats des prix Nobel ne peuvent pas ne pas ressentir de responsabilité devant cette rencontre de dates. Tous ceux qui se sont rassemblés à l’Hôtel de ville de Stockholm ne sauraient ne pas y voir un symbole. Ainsi, à cette table de festin, n’oublions pas que ce même jour, des prisonniers politiques font une grève de la faim pour défendre leurs droits, amoindris ou totalement foulés aux pieds!

Translation into Swedish

Eders Majestäter, mina damer och herrar!
Jag hoppas, att min ofrivilliga frånvaro icke skall fördystra stämningen vid dagens ceremoni. I raden av korta hälsningsanföranden förväntas ett sådant även från mig. Ännu mindre skulle jag vilja att mitt anförande fördystrar högtidligheten. Jag kan emellertid icke förbigå den signifikativa och betydelsefulla tillfälligheten, att dagen för Nobelprisutdelningen sammanfaller med Dagen för de mänskliga rättigheterna. Nobelpristagarna kan icke undgå att känna ansvar inför detta sammanträffande. Ingen av alla dem, som har samlats i Stockholms stadshus, kan undgå att se en symbol häri. Låt oss därför vid detta festliga bord icke glömma, att politiska fångar idag hungerstrejkar för att försvara sina rättigheter, som kringskurits eller helt och hållet trampats under fötterna.