English
Swedish
French

Utdrag ur Omständigheter

Under många år var natten mellan den 20 och 21 januari en födelsedag.

Jag vet i dag att jag behövde den prövningen och det offret för att vilja ha barn. För att godta detta fortplantningens våld i min kropp och i min tur bli en plats som generationer går genom.

Jag är färdig med att sätta ord på det som för mig framstår som en fullständig mänsklig erfarenhet, av livet och av döden, av tiden, av moralen och av det förbjudna, av lagen, en erfarenhet som från början till slut upplevdes genom kroppen.

Jag har utplånat den enda skuld jag någonsin har känt beträffande den här händelsen, att jag var med om den och inte gjorde någonting av den. Som en gåva man har fått och slösat bort. För bortom alla psykologiska och sociala skäl jag kan finna till det jag genomlevde finns ett skäl som jag är bergsäker på: dessa saker hände mig för att jag skulle skildra dem. Och det sanna målet med mitt liv är kanske bara detta: att min kropp, mina känslor och mina tankar ska bli till skrivande, det vill säga någonting begripligt och allmänt spritt, min existens fullkomligt upplöst i andra människors huvuden och liv.

Utdrag ur Omständigheter av Annie Ernaux
Översättning av Maria Björkman
Norstedts 2022
Återgivet med tillstånd av Norstedts
Originalets titel: L’événement

Utdrag ur Skammen

En dag ‒ resans sista ‒ åt vi middag på en restaurang i Tours. På väggarna fanns speglar, matsalen var strålande upplyst och eleganta gäster rörde sig där. Far och jag satt på ena kortsidan vid gruppens gemensamma bord. Servitörerna nonchalerade oss, vi fick vänta länge mellan rätterna. Vid ett litet bord i närheten av oss satt en flicka på fjorton, femton år, i en klänning med djup urringning, brunbränd, tillsammans med en äldre man som verkade vara hennes far. De pratade och skrattade, lätt och ledigt, utan att bry sig om de andra. Hon smakade på något slags tjock mjölk i en glasskål ‒ några år senare fick jag veta att det var yoghurt men då var det ännu okänt hos oss. Jag såg mig i spegeln mitt emot. Jag var blek och såg sorgsen ut med mina glasögon, tyst, bredvid far som stirrade ut i luften. Jag såg allt som skilde mig från den där flickan men jag visste inte hur jag skulle ha gjort för att likna henne.

Efteråt klagade far med en vrede som han inte ofta visade, på den där restaurangen där vi hade fått mos, gjort av ”svinpotatis”, vitt och smaklöst. Flera veckor senare var han fortfarande djupt upprörd över den där middagen med ”svinpotatis”. Det var ett sätt att formulera, utan att formulera, all den smälek han fått uthärda, att ha blivit nedlåtande behandlad för att vi inte tillhörde det eleganta ”à-la-carte”-klientelet. Kanske var det den gången jag lärde mig dechiffrera hans språk och sätt att uttrycka sig.

Utdrag ur Skammen av Annie Ernaux
Översättning av Katja Waldén
Norstedts 2023
Återgivet med tillstånd av Norstedts
Originalets titel: La honte