Presentationstal

English
Swedish

Presentationstal av professor Klas Kärre, ledamot av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, ledamot av Medicinska Nobelkommittén, 10 december 2018

Eders Majestäter. Eders Kungliga Högheter. Ärade Pristagare. Mina Damer och Herrar.

Cancer, ett av mänsklighetens största gissel, beror på ohämmad tillväxt av sjuka celler som kan sprida sig i kroppen och bilda metastaser. Behandlingen har byggt på tre pelare: kirurgi, strålbehandling och läkemedel som attackerar cancercellerna. Idag botas mer än två tredjedelar, men sjukdomen skördar ändå miljontals liv varje år. Behovet av nya former för behandling är stort, och förhoppningar har länge knutits till möjligheten att utnyttja vårt immunsystem, som normalt försvarar oss mot infektioner.

Immunsystemet bygger på en diversifierad samling instrument i form av olika celler och molekyler. Alla har sin speciella klang och krav på teknik för att få dem att fungera, ungefär som instrumenten i orkestern här ikväll. Immunsystemets fundamentala uppgift är att skilja mellan det främmande, och reagera mot det, och det kroppsegna, som ska lämnas ifred.

T-celler, en sorts vita blodkroppar som bl a fungerar som mördarceller, använder ett särskilt instrument, en receptor, för att identifiera cancerceller som främmande. Fram till 1990-talet hade forskare inom cancerimmunologin visat att T-cellen reagerar då, men tyvärr på ett alldeles för försynt sätt. Vi ber orkestern illustrera.

Vacket och klart, men ack så kort, långsamt och svagt! Spel i andante och pianissiomo räckte inte för att slå ut cancerceller. Årets Nobelpris i Fysiologi eller Medicin går till två forskare som har upptäckt hur man kan släppa på bromsarna som håller tillbaka immunsystemet, och därigenom mobilisera det för cancerbehandling. Bägge är immunologer, men ingen av dem var egentligen cancerforskare från början. Denna historia illustrerar därmed något viktigt – ”den oväntade nyttan” av grundforskning.

Jim Allisson arbetade i mitten av 90-talet inom ett forskningsfält där man identifierade ”gaspedaler”, som förstärkte T-cellernas reaktion, men också en ”bromspedal”, som försvagade den. Han prövade den mycket vågade idén att störa bromspedalen med antikroppar, i syfte att framkalla reaktioner mot cancer. Han började med att bota möss. Därefter arbetade han tålmodigt för att starta utveckling av denna behandling för människor, och han kallade den checkpoint-hämning. I de första kliniska studierna av maligna melanom svarade vissa patienter på ett dramatiskt sätt – även vid utbredd sjukdom kunde alla metastaser krympa och försvinna.

Tasuko Honjo hade redan i början av 90-talet upptäckt en ny molekyl på T-celler. Han kunde genom många års systematiskt arbete visa att den utgör ytterligare en bromsmekanism i immunsystemet. Inspirerad av Allisson visade han att blockeringen av denna broms också ledde till attack mot cancerceller i möss, och att den fungerade på ett nytt sätt. Honjo föreslog att detta skulle kunna utvecklas till en slagkraftig behandling. Kliniska forskare kunde senare bekräfta hans hypoteser: denna checkpoint-hämning ger svar hos fler patienter och fungerar dessutom på fler former av cancer.

De båda behandlingarna ger särskilt starka effekter tillsammans. Låt oss få ett smakprov genom att återvända till vår immunorkester. Ni kommer ihåg hur ynkligt det lät förra gången. Nu skall vi höra hur samma reaktion ter sig när vi släpper på bromsarna. Maestro?

Allegro e Fortissimo! Det var lite skillnad, så ska det låta! Genom att orkestrera immunförsvaret på rätt sätt har sjukdomen kunnat hållas i schack eller tvingats tillbaka hos tiotusentals patienter. Många  är fortfarande tumörfria efter mer än fem år. Denna nya pelare i cancerbehandlingen står redan stabil, och upptäckterna har inspirerat till ett helt nytt forskningsfält. Detta förebådar, likt Ouvertyren till Carmen, en spännande fortsättning.

Professors Allison and Honjo,
Your groundbreaking research has added a new pillar in cancer therapy. It represents a new paradigm for treatment, not directly targeting the cancer cells, but rather releasing the brakes of the immune system. Your seminal discoveries constitute a landmark in the fight against cancer, for the benefit of numerous patients and all humankind.

On behalf of the Nobel Assembly at Karolinska Institutet, I wish to convey to you our warmest congratulations. May I now ask you to step forward to receive the Nobel Prize from the hands of His Majesty the King.

Copyright © The Nobel Foundation 2018

To cite this section
MLA style: Presentationstal. NobelPrize.org. Nobel Prize Outreach AB 2024. Sun. 30 Jun 2024. <https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2018/55443-presentationstal-4/>

Back to top Back To Top Takes users back to the top of the page

Nobel Prizes and laureates

Eleven laureates were awarded a Nobel Prize in 2023, for achievements that have conferred the greatest benefit to humankind. Their work and discoveries range from effective mRNA vaccines and attosecond physics to fighting against the oppression of women.

See them all presented here.
Illustration

Explore prizes and laureates

Look for popular awards and laureates in different fields, and discover the history of the Nobel Prize.