English
Swedish

Presentationstal av Professor Rickard Sandberg, ledamot av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, ledamot av Nobelkommittén för fysiologi eller medicin, 10 december 2024.

Ers majestäter, Ers kungliga högheter, ärade Nobelpristagare, mina damer och herrar,

För ett ögonblick ber jag er att se er omkring i denna majestätiska sal. Föreställ er att vi inte befinner oss i en konsertsal utan inuti en mänsklig cell. Se på orkestern bakom mig, de representerar vår genetiska information, vårt DNA. Låt nu varje musiker med sitt respektive instrument motsvara en enskild gen. I en verklig cell finns det dock omkring tjugotusen sådana aktiva gener, som var och en spelar sin ton och rytm för olika cellulära egenskaper och funktioner.

För en orkester av denna storlek är naturligtvis effektiv dirigering mycket viktig. I årtionden har man vetat att proteiner som kallas transkriptionsfaktorer fungerade som dirigenter, nödvändiga för att vägleda den cellulära symfonin genom att förstärka eller dämpa de aktiva generna.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin handlar om den överraskande upptäckten av en ny typ av dirigenter, kallade mikroRNA, som ger ytterligare och avgörande vägledning över den cellulära orkestern.

MikroRNA är dirigenter med en speciell förmåga. Istället för att passionerat göra gester för att antingen förstärka eller dämpa musikens intensitet, säger mikroRNA endast till musikerna när de ska spela tystare eller ta en paus. ‘Du där, spela svagare! Du, ta en paus!’

Victor Ambros och Gary Ruvkun, årets Nobelpristagare, undersökte hur gener styr organutvecklingen i en millimeterlång mask. Efter ett decennium av ihärdig forskning ledde detta till upptäckten av de första mikroRNA och hur dessa kontrollerar genaktivitet. MikroRNA binder till budbärar-RNA, den intermediära bäraren av genetisk information från DNA till proteinproduktion, och minskar därmed protein- eller budbärar-RNA-nivåerna.

Deras banbrytande upptäckt i den lilla masken har stor betydelse för människor och allt mångcelligt liv. MikroRNA-gener hittades snart hos djur, växter och till och med vissa virus. Faktum är att djurens mikroRNA uppstod för cirka 600 miljoner år sedan, när celler organiserade sig till mer komplexa livsformer, och mikroRNA ökade i antal i deras genom. Det mänskliga genomet innehåller omkring tusen mikroRNA, som kontrollerar aktiviteten hos andra gener under embryoutvecklingen och i vuxen ålder: ‘Du där, spela svagare! Du, ta en paus!’

Pristagarna är utmärkta exempel på hur nyfikenhetsdriven grundforskning, som utforskar fundamentala frågor om cellers och organismers funktion, kan främja vår förståelse av fysiologi och medicin på sätt som inte kunde ha förutsetts. Grundforskning är drivkraften bakom biomedicinsk kunskap!

Tack vare den banbrytande forskningen som utförts av Ambros och Ruvkun upptäcktes ett högst oväntat men avgörande lager av genreglering som är nödvändigt för komplext mångcelligt liv. MikroRNA reglerar aktiviteten hos andra gener för att hålla oss vid liv och välmående. Pristagarna har visat att ibland kommer den vackraste cellulära musiken inte bara från att veta när man ska spela utan från att veta när man ska vara tyst.

Kära professor Ambros och professor Ruvkun, på Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutets vägnar är det min stora ära att framföra våra varmaste gratulationer. Jag ber er nu att stiga fram för att ta emot Nobelpriset ur Hans Majestät Kungens händer.

Copyright © The Nobel Foundation 2024