Presentationstal

English
Swedish

Presentationstal av Professor Mats Larsson, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ordförande i Nobelkommittén för fysik, 10 december 2019

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, ärade Nobelpristagare, mina damer och herrar,

Årets Nobelpristagare har tagit med oss på en resa som började när Universum var mycket ungt, knappt 400 000 år, och som pågår till denna dag.

Det unga universum kan beskrivas helt och hållet med fysikens lagar. När de första atomerna bildades, togs det första steget mot det Universum vi känner idag. Temperaturen var ungefär 3000 grader Celsius och den strålning som hittills hållits instängd i en ursoppa av elektroner och protoner, började nu frigöra sig i takt med att atomer bildades genom en sammanslagning av protoner och elektroner. Denna kosmiska bakgrundsstrålning har sedan den upptäcktes i mitten av 1960-talet, utgjort den äldsta och renaste information vi har om det tidiga Universum. James Peebles insåg redan då, att den kosmiska bakgrundsstrålningen spelar en avgörande roll för hur stjärnor och galaxer bildas. Hans teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi har därefter spelat en avgörande roll för tolkningen av de mätningar av bakgrundsstålningen som med en alltmer förfinad teknik genomförts i satellitbaserade missioner. Fluktuationer i bakgrundsstrålningen som frystes ut i övergången mellan den ogenomträngliga ursoppan och ett transparent tidigt Universum bestående av väte och helium, kunde ges en teoretisk tolkning och betydelse. Peebles införande av kall mörk materia och återinförandet av Albert Einsteins kosmologiska konstant, eller den mörka energin som den också kallas, var de sista pusselbitarna i den kosmologiska standardmodellen som beskriver Universum på en enastående detaljnivå. Vi vet att Universum helt domineras av den mörka materien och den mörka energin, men dess fysikaliska ursprung är än så länge höljt i dunkel.

Solen, månen, de ljusstarka planeterna i vårt eget solsystem, och stjärnor man kan se med blotta ögat har varit kända för människan sedan urminnes tider. Men finns det planeter som kretsar kring stjärnor som liknar vår egen sol? Är vårt solsystem unikt, eller finns det andra planetsystem? Den frågan har tills helt nyligen sett i ett historiskt perspektiv förblivit obesvarad. Anledningen är enkel; planeter kring andra stjärnor kan inte observeras direkt, de är för ljussvaga. Istället får man leta efter den lätt vaggande rörelse en stjärna gör om en planet av säg Jupiters storlek kretsar kring den. Michel Mayor och Didier Queloz byggde ett instrument, en spektrograf, som kan mäta denna rörelse genom utnyttjande av Dopplereffekten. Många har hört hur Dopplereffekten påverkar ljudet. Vi upplever tonhöjden hos ett utryckningsfordon som kommer mot oss som högre än när utryckningsfordonet rör sig bort ifrån oss. [Här skulle orkesterns violinsektion enkelt kunna illustrera denna Dopplereffekt].

I oktober 1995 annonserade Mayor och Queloz upptäckten av en Jupiter-liknande planet kring stjärnan 51 Pegasi i stjärnbilden Pegasus på ungefär 50 ljusårs avstånd från jorden. Den rör sig med expressfart runt sin moderstjärna, ett Pegasi-år avverkas på drygt fyra dagar jämfört med jordens ett år och Jupiters 12 år. Andra astronomer kunde snabbt bekräfta upptäckten, och sedan dess har det nya området exoplaneter formligen exploderat. Numera har mer än 4000 exoplaneter inom ett par tusen ljusår från jorden observerats, vilket gör att man kan dra slutsatsen, att det enbart i vår egen Vintergata kanske finns 100 miljarder planetsystem. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt, och frågan om det finns liv i andra delar av universum än i vårt eget solsystem kommer att engagera en ny generation astronomer.

Professors Peebles, Mayor and Queloz, you have been awarded the 2019 Nobel Prize in Physics for your outstanding contributions to our understanding of the development of the Universe from its early childhood to present days, and our Earth’s place in the cosmos. On behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences, it is my honor and great pleasure to convey to you our warmest congratulations. I now ask you to step forward to receive your Nobel Prizes from the hands of His Majesty the King.

 

Copyright © The Nobel Foundation 2019

To cite this section
MLA style: Presentationstal. NobelPrize.org. Nobel Prize Outreach AB 2024. Sun. 30 Jun 2024. <https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2019/100121-ceremony-speech-swedish/>

Back to top Back To Top Takes users back to the top of the page

Nobel Prizes and laureates

Eleven laureates were awarded a Nobel Prize in 2023, for achievements that have conferred the greatest benefit to humankind. Their work and discoveries range from effective mRNA vaccines and attosecond physics to fighting against the oppression of women.

See them all presented here.
Illustration

Explore prizes and laureates

Look for popular awards and laureates in different fields, and discover the history of the Nobel Prize.