English
Swedish

Presentationstal av  Professor Eva Olsson, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ordförande i Nobelkommittén för fysik, 10 december 2023.

Eders majestäter, Eders kungliga högheter, ärade Nobelpristagare, mina damer och herrar,

“Världen är så stor så stor …
Större än du någonsin tror …”

Detta är Zacharias Topelius ord, och de illustrerar det faktum att vi är en del av ett enormt universum. Ett universum som vi utforskar på olika sätt och successivt bygger vår förståelse. När vi tänker på det stora är det också viktigt att tänka på att det stora styrs av de allra minsta detaljerna som bortom våra fem traditionella sinnen av syn, lukt, känsel, smak och hörsel. Dessa små detaljer har stor inverkan på våra liv och erbjuder också spännande möjligheter att utöka vår kunskap. De ger oss kraften att designa material och metoder för att utforska, för framtida hållbarhet och för att främja hälsa. Detta gäller både längd- och tidsskalor.

Årets Nobelpris i fysik är fokuserat på små tidsskalor, och för att vara exakt, på attosekunder. Ett hjärtslag varar i tusen tusen tusen tusen tusen tusen attosekunder. Detta är samma antal sekunder som har löpt sedan universum uppstod. Attosekunden är tidsskalan för elektronernas värld – en värld som vi nu kan utforska. Redan 1925 hävdade Werner Heisenberg att denna värld inte kan ses, men tack vare attosekundens ljuspulser börjar detta förändras. Utmaningen var den extremt korta tidsskalan. Det tog flera decennier att studera dynamik på denna korta tidsskalan. Attosekundsfysiken tillåter oss att ta itu med grundläggande frågor, såsom tidsskalan för den fotoelektriska effekten – för vilken Albert Einstein fick Nobelpriset i fysik 1921. Med attosekundspulser kan vi studera hur fördelningen av elektroner svänger inom molekyler och material. Denna information om laddningsfluktuationer rymmer hemligheter och lösningar om hur elektronisk migration kan kontrolleras. Med attosekundskemi kan specifika kemiska bindningar selektivt brytas eller bildas, vilket ger oss kontroll över att göra nya material. Med attosekundsfysik kan vi studera laddningsöverföringsprocesser i material. De bär nyckeln till egenskaperna och optimeringen av solceller, batterier, katalysatorer och elektronik. Ursprunget till årets pris kan spåras till slutet av 1970-talet och början av 1980-talet då atomer studerades i starka laserfält. Våra pristagare upptäckte att det var möjligt att generera attosekundspulser genom att kontrollera interaktionen mellan laserljus och atomer. De utvecklade metoder för att mäta varaktigheten av ljuspulser. De utvecklade också tekniker för att generera både pulståg och isolerade individuella pulser.

Emeritus professor Agostini, professor Dr Krausz och professor L’Huillier,

Ni har tilldelats Nobelpriset i fysik 2023 “för experimentella metoder som genererar attosekundspulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”. Det är en ära och ett privilegium att på Kungliga Vetenskapsakademiens vägnar framföra våra varmaste gratulationer. Jag ber er nu att stiga fram för att ta emot Nobelpriset från Hans Majestät Kungens händer.

Copyright © The Nobel Foundation 2023