English
Swedish
German

10 oktober 2007

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi år 2007 till

Gerhard Ertl
Fritz-Haber-Institut der Max-Planck-Gesellschaft, Berlin, Tyskland

“för hans studier av kemiska processer på fasta ytor”.

Modern ytkemi – bränsleceller, konstgödsel och avgasrening

Årets kemipris belönar grundläggande arbeten inom yt­kemin. Denna vetenskap är viktig för den kemiska industrin och kan hjälpa oss förstå så skilda förlopp som varför järn rostar, hur bränsleceller fungerar och hur bilens katalysator arbetar. Ytkemiska katalysatorer är avgörande i många industriella processer, bland annat framställning av konstgödsel. Ytkemi kan till och med förklara ozonlagrets nedbrytning, eftersom avgörande steg i reaktionen sker just på ytan av små iskristaller i stratosfären. Halvledarindustrin är ytterligare ett område som är beroende av ytkemisk kunskap.

Den moderna ytkemin började växa fram som vetenskap under 1960-talet just tack vare de tekniker som utvecklades inom halvledarindustrin. Gerhard Ertl var en av de första att se potentialen i de nya teknikerna. Han har steg för steg byggt upp en metodologi för ytkemi genom att visa hur olika experimentella tekniker kan användas för att ge en komplett bild av en ytreaktion. Denna vetenskap kräver avancerad teknisk utrustning för högvakuum, eftersom man vill kunna iaktta hur enskilda lager av atomer och molekyler beter sig på en extremt ren yta av exempelvis metall. Då måste man kunna kontrollera exakt vilka ämnen som släpps in i systemet. En förorening riskerar förstöra hela mätningen. För att få en komplett bild av en reaktion krävs därför både noggrannhet och en kombination av många olika experimentella tekniker.

Gerhard Ertl har bildat skola genom att visa hur man får tillförlitliga resultat inom detta svåra forskningsfält. Hans insikter har lagt en vetenskaplig grund för den moderna ytkemin; hans metodologi används både inom den akademiska forskningen och för processutveckling inom den kemiska industrin. Det angreppssätt Ertl utvecklat grundar sig inte minst på hans studier av Haber-Bosch-processen där luftens kväve fångas upp för att ingå i konstgödsel. Denna reaktion, som sker med en järnyta som katalysator, har en enorm ekonomisk betydelse eftersom just kvävetillgången ofta är begränsande för växtligheten. Ertl har också studerat hur kolmonoxid oxideras på platina, en reaktion som sker i bilars katalysatorer för att rena avgaserna.

Gerhard Ertl, tysk medborgare. Född 1936 (70 år) i Bad Cannstadt, Tyskland. F.D. i fysikalisk kemi 1965, vid Technische Universität München, Tyskland. Professor emeritus vid Fritz-Haber-Institut der Max-Planck-Gesellschaft, Berlin, Tyskland.
http://www.fhi-berlin.mpg.de/pc/PCarchive2.html

Prissumma: 10 miljoner svenska kronor.

Kontaktpersoner: Fredrik All, informatör, tel. 08-673 95 63, 070-673 95 63, [email protected]
Ulrika Björkstén, vetenskaplig redaktör, tel. 070-206 67 50, [email protected]

Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Av hävd tar akademien särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik.